Bilen bromsar och vi stannar framför en enormt stor byggnad. Musiken är hög och det är minst hundra personer som festar där inne. Jag vänder blicken mot Aaron, Luke och Harry som stirrar på mig.
"Så, förstår du planen?" Frågar Aaron och flinar. Jag nickar sakta. Tårarna bränner hårt bakom ögonlocken och jag ångrar mig att jag svarade ja till uppdraget.
"Vi kommer ha koll på dig hela tiden, så tänk inte ens tanken att försöka rymma. Du ska inte prata med någon förutom Anthony. Vi kommer sitta vid baren och hålla koll på dig, förstått?"
Jag nickar ännu en gång och kliver ut ur bilen. Jag fortsätter in mot festen och lite längre bak går Aaron, Luke och Harry. Dem går och sätter sig vid baren som dem sagt att dem skulle och jag sätter mig vid ett litet tomt bord och kollar ut genom dem dansande människorna. Jag ser mig noga omkring när min blick stannar på en ganska ung man. Han ser ut som på bilden som Aaron visat mig inne i bilen. Det måste ändå vara han. Jag känner mig så illa till mods och jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Planen är att jag ska få Anthony's uppmärksamhet och på så sätt föra honom till byggnadens högsta våning, där Aaron, Luke och Harry kommer befinna sig och sedan sköter dem tydligen resten.
Jag känner hur jag ryser till och biter mig i läppen för att hålla all min nervositet inuti mig. Det kommer aldrig fungera som om jag skulle kunna få uppmärksamhet av en man? Jag menar, jag är ju bara 18 år! Han kommer inte ens att kolla åt mitt håll! Det kommer sluta med att jag ligger död. Jag vänder blicken mot Aaron och han ger mig en nickning, men jag fattar inte vad han menar. Jag kollar frågandes på honom men våran ögonkontakt avbryts snabbt när jag ser Anthony stå precis framför mig. Jag ler försiktigt även fast jag är extremt rädd. Han ler tillbaka mot mig och sätter sig så nära mig det bara går. Han ser väldigt trevlig ut och , verkar inte vara ett monster som Aaron.
"Dig har jag aldrig sätt här förut, välkommen. Så hur är det, du verkar lite bekymrad och ensam" Säger han och lägger sin hand på mitt lår och fortsätter försiktigt längre upp. Jag kan känna den starka sprit lukten vilket får mig att nästan spy. Jag puttar bort hans hand och han kollar chockat på mig och jag böjer mig fram till hans öra och viskar:
"Vi kan gå någonstans, där det är lite mer privat" Säger jag och försöker få min röst att låta sådär sexigt som Aaron brukar göra ibland. Han flinar roat och reser sig upp, han räcker fram sin hand och vi beger oss mot hissen.
"Vilken våning vill min sköna åka till?" säger han och lägger sin ena hand runt min höft.
"Längst upp blir bra!"
Jag vill egentligen spy för han är varken min typ av kille och det är inte för att han inte är snygg eller så, tvärt om han är väldigt snygg, det är bara det att jag gillar inte killar som tror att dem kan få göra vad som helst med tjejer. Som om vi tjejer är någon Leksak, det är vi verkligen inte, och om någon tror det så ska jag allt se till att dem ångrar det extremt. Han tar ett hårt grepp runt om mig när hissdörrarna öppnats. Han kysser mig nerför halsen och jag kan inte sluta att göra grimaser åt hans äckliga beteende, allt jag vill göra är att slå till honom så hårt att han aldrig vågar röra mig igen. Han stannar hastigt upp mitt i allt och ser sig skräckslaget omkring.
"Hörde du det där?" Frågar han mig och drar upp en pistol som legat innanför hans tröja. Jag kollar förvånat på honom och känner klumpen i halsen bli större och större för varje sekund som går. Jag säger ingenting utan väntar på Aaron, Luke och Harry att dyka upp. Efter något som känns som flera år dyker dem alla tre äntligen upp och omringar mig och Anthony. Magen värker och jag vill bara skrika.
"Släpp ditt vapen nu Anthony eller så får du säga godnatt!" Säger Aaron roat och håller upp pistolen mot honom.
Anthony ser väldigt rädd ut men när jag tror han ska släppa ner vapnet tar han ett ännu hårdare grej än förut och riktar pistolen mot min panna. Jag kollar på Aaron som ser argare ut än jag någonsin sätt honom förut.
"Om ni rör er så tänker jag döda henne, hör ni det!" Ryter Anthony.
Jag känner hur tårarna börjar rinna nerför mina kinder och jag kan knappt andas av den hårda klumpen i magen. Tystnaden avbryts och jag fryser till.
"Eller så slås vi som riktiga män. Den som vinner får flickan" Säger Anthony och flinar mot mig.
Nej, nej svara inte ja Aaron snälla nej, nej...Jag väntar otåligt på svaret och snart hör jag det.
"Visst!" Säger Aaron och flinar roat.
Hur kan dem tycka detta är kul, jag fattar ingenting. Dem är MONSTER hela högen. Anthony släpper det hårda greppet om mig som får mig att trilla ner på golvet och kastar ner sitt vapen på marken och detsamma gör Aaron, Luke och Harry. Nu tänker ni kanske varför dem inte bara skjuter honom dem är ju tre stycken. Jo för Anthony är extremt smart och dem vågade inte göra något då hade han dödat mig, eller ja om det nu betyder någonting.
Aaron går med bestämda steg fram till honom och slår några hårda slag mot honom och Anthony verkar få väldigt ont eftersom han nästan skriker. Men han är stark och Aaron snubblar över vapnen som ligger på marken och ramlar hårt ner på golvet. Jag vågar inte ens kolla, och allt blir helt suddigt. Luke och Harry attackerar honom men han slår ner båda två på marken och dem rör inte en enda muskel. Jag fryser till och tänker inte ens när jag tar upp ett av vapnen från golvet och siktar den mot Anthony, han fryser till och flinar stort åt mig. Jag kan förstå varför han tycker det är så kul, jag kan tänka mig själv sitta ner på golvet med tårarna rinnandes nerför mina kinder och hur jag siktar den tunga pistolen mot ett av monsterna. Aaron, Luke och Harry kollar oroligt på mig och dem ser ut att ha väldigt ont.
"Alla vi vet att du inte kommer skjuta så lägg ner vapnet, min sköna" Säger Anthony och försöker låta charmig, vilket han överhuvudtaget inte gör.
"Inte?!" Säger jag blundar och trycker ner avtryckaren. Jag kan höra hur han stönar och hur han faller ner till marken.
Jag reser mig upp men vinglar till några gånger. Jag springer fram till Anthony som ligger död på golvet. Vad har jag gjort? Det ända riktiga monter är ju jag själv...
-------------
OMMMGGGG, Detta kapitlet var så sjukt kul att skriva. Jag hoppas verkligen att ni gillade det ni läste...Om ni har några frågor till mig eller om berättelsen så är det bara att fråga så svarar jag så snart som möjligt. Stort tack för att ni läste!!!!♥♥♥
YOU ARE READING
Dangerous (Svenska)
Teen FictionNora Nelson är 18 år och lever ett helt vanligt liv. Hennes liv är egentligen tråkigt men det förändras drastiskt en dag när hon är tvungen att hjälpa sin pappa från ett farligt gäng och lyckas. Några år efter döms Noras pappa och sitter nu i fängel...