Dangerous (Svenska)

29

TREVLIG LÄSNING!!🎀

Noras perspektiv
Aaron börjar dra sig bort och då vaknar jag upp till verkligheten. Jag höjer ena ögonbrynet åt honom och han ser tillbaka på mig.

"We have to get going!" Viskar Aaron.

"Vart ska vi?" Frågar jag.

Han svarar inte utan tar min hand och drar med mig genom vägen som leder fram till ett enormt huset. Huset är vit och har stora fönster och framför står, fyra snygga sportbilar. Husets dörrar öppnar och en ung kille, i runt Aarons ålder vinkar glatt åt oss.

"Long time ago cousin!!" Säger killen med kastanj bruna ögon och kramar om Aaron, en sån där kill-kram, eller ja en sån där bro hug.

"Yeah, I've been busy" Svarar Aaron och utan att han ens nämner mig vet jag att han menar mig.

Den unga killen skrattar till och lägger huvudet på snedden. Hans blick hamnar på mig och jag känner hur jag rodnar.

"And who is this beautiful woman?"

"I'm Nora" Svarar jag kort.

Han skrattar lätt och säger:

"I know who you are beautiful, I've heard all about you" Säger han med ett leende.

Jag känner hur jag rodnar ännu mer och jag vet inte riktigt vad jag ska svara.

"Nora this is Damien, my cousin"

"It's such a pleasure to meet you, Nora. I hope my cousin is treating you right, such beauty should be taken care of" Ler han och tar ett mjukt grepp om min hand och kysser den lätt.

Jag ler lätt och försöka dölja mina röda kinder. Jag vänder blicken till Aaron och jag kan se hur han undviker min blick och ser med spänd käke och smått irriterade ögon på min hand i Damiens.

"It's nice to meet you to" Säger jag

"If my cousin doesn't treat you right, you can always come to me and I will..."

"Okay Damien, that's enough" Säger Aaron smått irriterat.

"Fine, but when you are done with her, I volunteer to continue" Säger han med ett leende på läpparna samtidigt som han välkomnar oss in.

Aaron skrattar lätt och vi kliver in i huset. Hallen är stor och väggarna vita. Damien verkar vara en väldigt trevlig kille och han ser väldigt bra ut och är extremt rik vilket för vissa tjejer kan vara ett plus.Vi går genom hallen fram till ett stort tv rum och sätter oss i en soffa.

"Would you like something?" Frågar Damien och kollar på mig. Jag skakar på huvudet och ler.

"No, thanks" Svarar jag.

***

Det har redan börjat mörkna utanför, solen håller på att gå ner och fåglarna utanför har slutat sjunga. Aaron, Damien och jag sitter nu vid det fyrkantiga långa bordet och äter från våra tallrikar.

"Aaron, har du träffat du vet den där Madison?! Hon som var så attraktiv, och väldigt bra i sängen" Flinar Damien och slänger en blick åt mitt håll.

Jag känner hur hela mitt hjärta stelnar till och hur klumpen i magen växer. Jag ser hur Aaron spänner ögonen i Damien som skrattar lätt. Jag tar ännu en tugga av maten, dricker lite innan jag reser mig upp. Jag tackar maten och går ut ur köket. Aaron och Damiens blickar borrar djupt in i mig. Under denna måltiden har Damien berättat mer om Aaron än han själv någonsin gjort för mig.
Jag hör hur Aaron säger något till Damien innan han reser på sig och försöker hinna ikapp mig. Jag springer upp för trappan och kommer fram till rummet, jag och Aaron ska få sova tillsammans i. Först kändes allt helt okej, men nu, nu vill jag verkligen inte ens se hans ursnygga ansikte. Han förstör mitt liv! Jag hatar honom men älskar honom!!!!

Jag öppnar dörren och går in, innan jag smäller igen dörren bakom mig så det ekar.
Jag kastar mig i sängen och känner hur tårarna ringlar ner från mina kinder. Dörren öppnas och jag kan höra Aarons steg närma sig mig.

"Nora?!"

"Go away, Aaron!! I don't want to talk to you"

"Nora, det är inte som du tror" Säger han och sätter sig bredvid mig i sängen där jag ligger.

"I know exactly what it is, you can go back to your girlfriend, and let me go. I don't want you in my life...Jag hatar dig!" säger jag.

"It was just a girl, Nora. Nothing happened"

"Then I guess I'm just a girl too...en tjej som du bara kan utnyttja och göra vad du vill med. Men det kommer du aldrig kunna göra med mig, ALDRIG!!" Ryter jag och skakar på huvudet.

Vad är det jag ens trott på hela tiden, att jag och Aaron ändå kan bygga en relation som ändå kunde räcka länge men istället ligger han runt med 'Just a girl' eller vad han nu kallar dem. Jag skäms av att jag ens tänkt på det visset, men han gjorde det klart för sig att det aldrig kommer gå. Han skiter fullständigt i vad någon känner eller hur någon mår, bara han själv har det bra. Bara han själv lever livet precis som han vill.

"I won't deny what Damien said, because most of it is true. But it was all before I fell for you, Nora" säger han och torkar bort mina tårar.

Mitt hjärta stannar och jag har slutat gråta. Det Aaron precis sa kan ha varit det gulligast jag någonsin hört.

"I don't want Madison, I want you, Nora"

Han ögon är nu inte längre blanka utan fyllda med kärlek och känslor, och dem glittrar i det lilla ljus som kickar in genom dem stora fönstren.

"låt mig bara gå Aaron snälla!"

"Jag kan inte!! Och jag kan förstå dig efter allt jag gjort mot dig, och att jag inte förtjänar dig. But... but I am selfish and I can't Change how I am. So I guess you're stuck with me forever" Säger han och drar mig närmare intill honom.

-----------

Ommggg!! Omggg! Jag hoppas att ni gillade detta kapitlet... Tack för att ni läste och ha en fortsatt trevlig dag💞
Jag hoppas att det är okej att jag, skriver på både engelska och svenska, annars får ni säga till!!

-----////-----

You're hearing rumors about me
And you can't stomach the thought
Of someone touching my body
When you're so close to my heart
I won't deny what they saying
Because most of it is true
But it was all before I fell for you - Chris Brown (Don't judge me) 💞