Dangerous (Svenska)

40

TREVLIG LÄSNING!!🐝

Noras perspektiv:

Rummet är ganska litet,  precis när man kommer in i rummet till höger finns en liten toalett med en dusch och ett litet handfat, rakt framför oss står sängen och även ett bord med 2 stolar några meter ifrån, ingen tv, inget kök. Vad är detta för Motel egentligen?! Fast vad vet egentligen jag som aldrig tidigare varit i ett Motel, om jag ska vara ärlig vet jag inte så mycket om just motel och det är inget som intresserar mig.

Jag tar av mig ytterkläderna och sätter mig i sängen med ett duns. Dammet flyger ut ur täcken och kuddar. Det bildar ett dam moln över hela rummet, som får mig automatiskt att börja hosta.

"Ska vi verkligen sova här?" Säger jag hostandes och kollar på Aaron som fingrar på dragkedjan och drar av sig sin jacka. Hans långärmade tröja är klistrad mot kroppen och man ser musklerna under tröjan.

Hur mycket jag än vill sluta kolla kan jag inte, det är som om min blick fastnat, jag lägger handen över ögonen och vrider mig om i sängen för att inte stirra.

"Du kanske föredrar bilen?" Säger han och lägger sig i sängen bredvid mig.

Han har rätt, jag skulle hellre sova i en dammig säng än i obekväm bil. Och jag som fortfarande är skadad, James hade aldrig tillåtit mig att sova där.

Jag gäspar i sängen där vi båda ligger. Det är sjukt hur jag knappt längre kan kontrollera mina känslor för Aaron, jag försöker verkligen att få stopp på det,  men något i mig säger att jag kan ändra på honom, vilket jag tvivlat på den senaste tiden.
Med tankarna som yr runt i huvudet somnar jag om men det dröjer inte länge innan jag vaknar igen.

Flertal steg hörs i rummet och det får mig att öppna ögonen. Jag ser Aaron med naken överkropp gå runt i rummet med en flaska bourbon i handen och ett glas i andra. Han har inte märkt att jag ligger vaken och studerar varenda liten rörelse. Så jag fortsätter så diskret det bara går.

Han häller upp lite bourbon i glaset och sätter sig ner på ena stolen, bara några meter ifrån där jag ligger och "sover". Han fingrar på glaset och det tar inte lång tid innan hela glaset är tomt igen. Han suckar och vänder blicken mot mig, då han upptäcker att jag jag ligger vaken och kollar på honom. Hans blick visar lite förvåning men han försöker dölja det, även fast det inte går så bra. Jag blundar ett flertal gånger för att undvika hans blick och drar täcket längre upp. Men jag fortsätter ändå kolla, även fast han har sätt mig. Han fyller på och sveper sitt andra glas bourbon.
Vem dricker alkohol nu, klockan 3 på natten? Tydligen den där Aaron Nicholson.

Han snurrar på det tomma glaset en stund innan han reser sig från stolen och rör sig mot sängen där jag ligger. Han lägger sig försiktigt ner i sängen bredvid mig med blicken upp i taket. En stark doft  utav sprit fyller min näsa och jag gör en äcklad grimas.

I flera minuter i sträck har jag studerat honom, även fast han vet att jag gör det, bryr jag mig inte.

"Det där du gjorde för Andrews goda vän var, var godhjärtat" säger jag och fortsätter att kolla på honom.

"I didn't do it for you"

Jag flinar och fixar till kudden lite gran.

"Why don't you let people see the good in you?" Säger jag.

"Because when people see good they expect good" säger Aaron och möter äntligen min blick.

Jag blir helt tyst, jag är mållös! Jag sliter min blick ifrån hans och andas högt. Aaron kollar på mig, men jag kan inte längre. Han tar min mjuka hand i hans och håller den försiktigt. Jag kollar förvånat på honom och reser mig snabbt upp ur sängen. Jag böjer mig ner efter min kofta som ligger slängd på golvet och springer ut. Ut från rummet.

Mina känslor blir bara starkare och starkare och snart kommer dem explodera.

Jag drar koftan så nära, denna kylliga natt och hoppas på att inte blir störd, men det sket sig direkt då jag hör steg närma sig. Och självklart så är dem Aarons.

"Don't" säger jag och skakar på huvudet samtidigt som jag suckar.

"Why not?"
"Nora?!"

Jag fortsätter att skaka på huvudet och andas högre, men som jag precis nämnde så exploderar jag. Jag springer mot Aaron och våra läppar möts. Hans läppar är underbara och hela min mage fylls utav fjärilar. Under tiden blir det bara ännu mer dramatiskt och jag låter bli att tänka för mycket.

Kyssar efter kyssar beröringar efter beröringar. Det håller nästan på att spåra, och då menar jag verkligen spåra TOTALT. Aaron trycker mig mot hus väggen och kysser mig nerför halsen. Medans jag flåsar efter luft.

Då vi blir upptäckta utav... Ingen mindre än Luke, Harry och James som alla tre står helt överlyckliga med sina flin påklistrade. Vi slutar med detsamma och jag kan inget mer än att skämmas.

"I see that you are enjoying your room" Säger Harry och alla skrattar förutom jag och Aaron som båda kollar uttryckslöst på dem.

"Let's take all the things and go home" Säger Aaron och spänner blicken i alla tre, som genast skyndar sig iväg.

Aaron vänder sig mot mig och kysser mig lätt på kinden och viskar:

"Nora, Love?! Let's go" säger Aaron och sträcker fram sin hand.

Men jag står stilla, lutad mot den kalla betong väggen och stirrar bara rakt fram...
Vad har jag gjort, jag känner hur tårarna trycker bakom ögonlocken och jag har lust att skrika, gråta sparkas, slås... Allt för att komma bort från detta helvetet jag lever i.
Kan det bli värre?!

-------------

Jag hoppas att ni gillade detta kapitlet!! Förlåt och det var lite rörig osv men jag hoppas att ni ändå uppskattade kapitlet. 
Jag ville även påpeka att jag fixat ett nytt omslag, som jag gärna vill ha feedback på...😸 Vilket omslag var bäst? Den jag hade förut eller den jag har nu? Vad tycker ni om att Noras känslor för Aaron är starkare än någonsin, och vad tror ni kommer hända nu?
Tack för att ni läste, glöm inte att rösta och kommentera så syns vi i nästa kapitel...🐝