Nora på bilden!!
Noras perspektiv
Jag ligger helt stilla vänd mot stolen Aaron sitter på och stirrar argt på honom. Allt är hans fel!
Mackorna Aaron hämtat står fortfarande på bordet, orörda. Jag tänker inte äta, det förtjänar jag inte efter vad jag gjort.
"Nora, det hjälper inte om du inte äter något. Det kommer inte göra saken bättre"
Att han ens försöker bry sig är det minsta jag behöver nu. Han kan lika gärna göra något annat än att stirra på mig.
"Som om du bryr dig! Har du inget bättre för dig än att se mig lida?" Säger jag kaxigt och ger honom en mördande blick. Jag tänker inte sitta här inne mer jag måste ut om det nu blir det sista jag gör. Jag reser mig upp från sängen och börjar gå med snabba steg fram till dörren.
"Hade du verkligen tänkt att gå ut sådär?" Säger Aaron mjukt och flinar roat åt mig.
Hur kunde jag varit så dum att jag inte ens tänkt på vad jag haft på mig hela tiden. Snälla säg att jag åtminstone inte är naken, snälla säg att jag har kläder, Jag vet knappt om jag vågar titta.
Mitt hjärta dunkar hårt och jag tar mig mod till mig och kollar. Först blir jag lättad över att jag inte är naken iallafall. Sen kommer jag ner till jorden igen och skriker till. Nej, nej detta kan inte vara sant. Jag har endast på mig svarta underkläder. Jag känner igen dem, det var dem jag hade igår under dem andra kläderna jag hade när jag sköt Anthony. Men jag kommer inte ihåg att jag tog av mig dem. Underkläderna är väldigt sexiga och på fötterna och armarna har jag fortfarande klackskorna och smyckena från den hemska gårdagen. Färgen jag hade i ansiktet sen tidigare är inget i jämförelse med hur röd jag är nu. Jag slår en hand för pannan och suckar. Åh gud, jag vill bara dö. Jag suckar och inser att han har rätt, jag vill inte gå ut till dem andra såhär. Jag kan tänka mig Harrys stora ögon och Lukes belåtna flin. Jag suckar igen och vänder blicken mot Aaron, som (of course) flinar belåtet. Jag harklar mig och säger bestämt:
"Har du något jag kan låna av dig?" Säger jag och går svepande rörelser över dem sexiga underkläderna.
Han ler ännu mer och höjer ena ögonbrynet åt mig.
"Och varför skulle jag vilja förstöra min utsikt?" Frågar han och flinar mot mig.
"För att slippa få en knytnäve upp i ansiktet, och förstöra ditt hemska irriterande flin!" Utbrister jag irriterat.
"Jag skulle vilja se dig försöka med det"
Hans flin tar på riktigt kål på mig. Åh, vad jag vill slå bort ditt dumma flin!
"Jag tvivlar på att du skulle lyckas" Säger han och ser utmanande på mig.
Åh, vad jag hatar honom! Han ska allt få se. Jag går fram till honom och knyter min näve hårt. Jag kastar iväg ett slag mot honom och han duckar snabbt. Jag kastar iväg ett slag till i riktning mot hans käke, men han tar bara tag om min knytnäve med en av sina starka och stora händer. Ett flin växer sig ännu större på hans läppar och jag tar då min andra knytnäve och slår mot honom igen. Jag trodde faktiskt att jag skulle träffa men så var inte fallet. Han fångar upp min andra hand också och skrattar. Helt plötsligt är jag pressad mot väggen med båda mina händer högt över huvudet med en av Aarons starka händer runt dem. Han är väldigt nära precis som senaste gången.
"Det jag gillar med dig Nora, är din kämpar glöd och ditt mod. Även fast du är kass på att slåss, så var det verkligen underhållande"
"Jag kan visst slåss!" Säger jag och känner mig som en liten femåring som påstår sig kunna göra allt själv.
"Ja, absolut!" Säger han och skrattar när jag bara ger honom en ännu surare blick.
"Hade du något jag kunde låna eller vad?" Säger jag kaxigt.
"Nae, jag tror jag föredrar din klädsel såhär" Säger han och flinar roat åt mig som om jag vore världens största skämt.
Det var droppen.
----------
Jag hoppas att ni gillade detta kapitlet, Kommentera gärna vad ni tror kommer hända nu??!! Ps Tack för att ni läser och röstar det betyder jätte mycket♥♥
YOU ARE READING
Dangerous (Svenska)
Teen FictionNora Nelson är 18 år och lever ett helt vanligt liv. Hennes liv är egentligen tråkigt men det förändras drastiskt en dag när hon är tvungen att hjälpa sin pappa från ett farligt gäng och lyckas. Några år efter döms Noras pappa och sitter nu i fängel...