Det är lördag. Ogge sover när jag lämnar mitt rum för att äta frukost med hela min familj innan Amina åker till sin ishockeyträning.
Redan i kröken till köket hör jag att dem tystar sina röster efter ljudet av mina fotsteg och jag är nästan rädd att vandra ut där i träsket av föräldrar och lillasyster. Dem stirrar på mig och Amina skrattar stelt ner i sitt juiceglas i ett försök att vara diskret.
"Godmorgon", hälsar pappa tonlöst och med ett snett, prövande leende slår jag mig ner på en av stolarna i köket.
"Du hade nattbesök hörde vi", säger mamma och möter min blick och jag rodnar något extremt.
"Eh oh hmm ja, kan ha varit så ja", mumlar jag tyst och kommer plötsligt på att min hals måste vara ockuperad av sugmärke och rodnar mörkt. Åh hur fan kan man bara vara så dum? Det bränner något fruktansvärt i ansiktet nu och jag ber mig själv att febrilt lugna ner mig.
"Omar jag måste snacka med dig", säger Amina snart och reser sig hastigt upp för att signalera att jag ska följa med henne. I vardagsrummet stannar hon och stirrar dödsseriöst in i mina ögon med sina nästan bläcksvarta.
"Låg du seriöst med honom?", viskar hon och jag biter mig nervöst i läppen.
"Amina jag, eller alltså jag- kom hem från en fest och jag ville inte i början men alltså han fick mig att...", viskar jag tillbaka och hon slår handflatan mot pannan.
"Är du seriös Omar? Första gången, fine, du visste inte vem han var. Andra gången, what the fuck? Fattar du inte att du inte kan gå runt och ligga med en maffialedare?! Ditt liv kommer inte vara en dans på rosor mycket mer nu! Vet Alyssa?", väser hon och trots att jag sällan blir skrämd av min egna syster så är detta utan tvekan en av dem få gångerna.
"N-nej, jag kan inte riskera att Alyssa får veta", viskar jag och Amina blänger på mig.
"Jag ringer Alyssa nu, du kan inte ljuga för henne-", jag stoppar Amina med att rycka tag i hennes handled för att få henne att stanna.
"Nej nej nej! Du ringer inte Alyssa! Hon kan skvallra-"
"Lägg av Omar, vet du ens vad du pratar om? Du är bara rädd för att hon ska bli sur på dig, eller hur? Du vet själv att hon aldrig skulle skvallra!", väser Amina ilsket och jag nickar endast svagt, fan, det är inte bara om mig själv, om vad jag tycker är kul eller skönt, det är om så mycket andra också och just nu undrar jag varför jag inte bara smet ut i tid igår till badrummet. Fan Ogge, jag vill inte bli en ny person i din 700 skaliga räkning, han bryr sig ju inte vem han får ligga med. Och han kan ju inte knulla med vem som helst, så när han har tillgång till mig så sträcker han sig såklart efter mig, han bryr sig inte vilken knipa han sätter mig i, han bryr sig inte vad han får mig att känna känslomässigt och det är som att umgås med en femårig kille.
Amina greppar tag om hennes mobil innan hon knuffar in mig i hennes rum och låser dörren.
Hon får snart upp Alyssas kontakt och det känns som hjärtat ska hoppa ur bröstet på mig, varför kan Amina bara inte låta mig berätta allt för Alyssa själv så kanske det inte blir en så jävla big deal av det?
"Amina ge mig mobilen", säger jag skarpt och hon blänger på mig medan signalerna går fram.
"Men ge mig mobilen då!", väser jag och greppar tag om hennes armar för att få tag på hennes mobil i samma stund som Alyssa svarar.
"Det är Alyssa, vem är det?", svarar hon med samma gamla vanliga visa och jag knäar Amina lätt i magen så att hon faller ner rakt på rumpan på golvet. Av ren chock så stirrar hon bara på mig och jag inser att jag inte bara kan stå där.
"Eh det är Omar, jag ringer från Aminas mobil", svarar jag skakigt och hjälper Amina upp. Hon slår mig hårt på armen innan hon sparkar mig i skrevet och sätter sig på sängen med en blick som kan döda.
"Omar vad händer?", frågar Alyssa förvirrat och jag grimaserar för att inte göra ett ljud av smärta.
"Jag vet inte, Amina skulle ringa dig och eh jag tog mobilen ifrån henne?", försöker jag med och Alyssa skrockar tyst.
"Är det något du vill berätta babe?", skrattar hon och jag avviker från Aminas hatiska blick.
"Kom över, eller nej förresten. Jag berättar på telefon", säger jag nervöst för jag kan inte stå ut med en förbannad, sur och ledsen Alyssa öga mot öga.
"Visst, go for it", jag kan höra att hon ler och jag har verkligen ingen lust alls att förstöra det för henne.
"Oscar Molander bor hos mig, uppe i mitt rum", säger jag i ett försök att låta stadig på rösten men jag låter allt annat än modig.
"V-va?", frågar hon lågmält, jag kan inte avgöra vad hon känner. "Är du seriös?", frågar hon chockat, nästan lite väsande och jag slickar mig nervöst om läpparna.
"Ja Alyssa jag är fullkomligt seriös, tro på mig. Han kom i måndags för någon vecka sedan eller när fan det var", förklarar jag vidare och Alyssa flämtar till.
"Varför har du inte sagt något?", frågar hon chockat.
"Alltså det var inte meningen att någon skulle veta tills han stack men alltså-", Amina avbryter mig hatiskt.
"Berätta det, annars berättar jag det själv", väser Amina och sätter mig därför i en väldigt svår sits. Jag kan välja och säga det, och bli hatad av alla. Jag kan även välja att inte säga det, och bli hatad av alla.
"Igår Alyssa, alltså igår, jag var på fest. Carl du vet, min granne. Eh festen blev stoppad av polisen och jag stack hem? Alltså jag var riktigt kåt vid den tiden när jag försökte sova och Ogge kom på mig och började ta på mig och alltså det var inte meningen men jag låg med honom igen? Snälla hata mig inte jag ber dig-", förklarar jag ynkligt och blir denna gång avbruten av Alyssa.
"Omar? Är du fucking seriös? En andra gång?! Jag trodde att du var smartare än så", hon är förbannad, riktigt förbannad. Men jag vet att hon bara bryr sig om mig, att det är därför hon reagerar som hon gör.
"Snälla hata mig inte alltså jag skulle gå ut till toan och han såg mig, det var inte mitt fel!", försöker jag febrilt med och Alyssa är alldeles knäpptyst andra sidan linjen medan jag febrilt klämmer fram ynka ord med en röst som knappt räcker till.
"Såklart det är ditt fel också om han inte våldtog dig! Omar förstår du själv inte vilken sits du satt dig i? Du är hans kk nu enligt honom och fan han kommer inte lämna dig ifred, har du glömt att han är en maffialedare?! Han kan göra vadsomhelst, han kan döda alla dina nära, han kan döda dig, han kan manipulera dig att göra precis som han vill! Han är ett monster Omar!", utbrister hon och jag är tvungen att sätta mig ner rätt på golvet för att samla mig.
"Alyssa, Ogge är inte sån med mig, snälla lyssna på mig-", försöker jag med. För Ogge är inte elak, han kan vara dryg men han har alltid varit tacksam för maten jag givit honom och alltid haft den där extra, skojiga glimten i ögat. Fan, varför försvarar jag honom? Jag vet mycket väl att han innerst inne är ett monster, eller är han verkligen det?
"Han manipulerar dig! Oh My god Omar du är så blind!", utbrister Alyssa och jag kniper ihop ögonen.
"Nej! Anmäl honom inte snälla!", ber jag, jag vill inte han hamnar i fängelse igen.
"Kan jag komma över?", kvider jag snart.
"Nej Omar, jag vill inte att du kommer över idag", svarar hon simpelt innan samtalet abrupt avslutats och jag inser precis vad jag gjort.
Jag försvarade Ogge, jag försvarade en maffialedare. Jag valde Ogge framför min bästa vän.
