Det är på eftermiddagen på dag tio som alla är färdiga för att lämna båten och hjärtat hamrar vilt under revbenen.
Jag sitter uppe på taket i en gassande hetta och ser när hamnen i Cancun närmar sig i en stillsam fart. Men med tanke på att båten ändå kör i tjugofem knop så är det bara så att jag råkade se hamnen tidigt.
"Här är mitt land", suckar Ogge nöjt och jag sparkar till hans fot under det lilla bordet.
Han kollar förargat på mig som nonchalant blickar ut över vågorna. Vadå? Det är inte hans land alls?
"Jag går och pissar", säger han snart och reser sig upp och försvinner ner i båten. Oscar flinar och möter min blick.
"Om någon annan skulle sparkat till honom under bordet sådär skulle han seriöst ha en allvarlig diskussion om att kasta oss i havet", säger Oscar med ett lågt skratt vilket både Felix och Joe hänger med i och jag flinar svagt med blicken över vågorna. Jag kanske har en speciell plats hos Ogge ändå?
Snart kommer han upp på däck igen och han böjer sig ner för att placera en blöt kyss på mina läppar innan han sätter sig i soffan bredvid mig och suckar nöjt.
Snart kommer vi in i hamnen och av iver så är jag den som först kommer ner på fast mark och det känns konstigt, att stå på en mark som inte gungar. Solen står högt på himlen och en behaglig vind blåser förbi då och då.
"Den här vägen sötnos", viskar Ogge i mitt öra och hänger en arm över mina axlar för att leda mig in i trafiken och jag är så ovan vid sånt här att jag omtumlad tittar mig omkring på alla sorters bilar och människor. Det är så olikt Sverige.
"Där", pekar Laurel och vi alla går i samlad trupp mot en röd BMW. Laurel öppnar dörren och hon verkar hälsa på någon som sitter inne i bilen. Ogge verkar även känna denna personen då han släpper mig för att ge killen som sitter framför ratten en ordentlig kram och det slutar med att jag får sitta i baksätet i Ogges knä, det var han som föreslog det. Jag kan inte undgå att reta honom lite med att inte försöka hålla mig stilla när groparna i vägarna får mig att nästan studsa i hans knä. Han blir den som istället håller mig stilla medan jag låtsas som ingenting och blickar ut ur fönstret. Ogge skämtar och skrattar med killen i framsätet och det dröjer inte länge förrän han svänger in på mer sjaskiga gator där inte vuxna går och håller barn i handen, utan snarare ungdomar med tatueringar och i värsta fall en pistol i handen istället, som vandrar omkring på dem sjaskiga gatorna.
"Det ser precis likadant som som det gjorde för ett år sen", utbrister Ogge och jag betraktar nyfiket den stora lägenhetsbyggnaden utav gul betong. Den är sprejmålad på flera ställen och men alla fönstrena sitter kvar och dem som inte gör det har murats igen.
"När är vi framme?", frågar jag lågmält och Ogge dröjer ett tag innan han faktiskt svarar mig.
"Här är The Sinners centrum, men min plats är några minuter härifrån", säger han och jag försöker febrilt komma på vad The Sinners är för något. "Min maffia", flinar han snart när han verkar lägga märke till mitt förvirrade ansiktsuttryck. "Fortsätt köra, jag vill visa honom", flinar Ogge till killen som kör vars han endast nickar och stannar inte vid den trånga trottoaren. Jag följer husen och människorna med blicken och känner hur lukten av avgaser kommer in genom det halvt nerdragna fönstret. Snart svänger killen in på en mindre väg från den stora och jag ser hur odlade träd som palmer eller träd med tjocka trädkronor som jag inte känner igen, stå längsmed den krokiga vägen. Bilen rullar inte särskilt långt innan en stor, svart grind tonar upp sig och killen stiger ut ur bilen. Snart kommer det fram två biffiga killar från buskaget runt grinden. Dem ger föraren till den röda BMV:n en klapp på ryggen, öppnar grinden och jag stirrar imponerat på den mäktiga byggnaden som gömde sig bakom den stora grinden.
Bara några sekunder rullar bilen över den plattbelagda, breda, lite kurviga gången till herrgården där en legendarisk fontän är placerad några meter från en stor port. Vägen utav dem små, orangea blocken fortsätter till vad det ser ut som en parkering och jag verkar ha rätt när killen parkerar bilen och Ogge öppnar dörren. Jag blir den som först stiger ut ur bilen med ett imponerat ansiktsittryck i följd av Ogge som knuffar mig lätt för att ha möjligheten att stiga ut då jag tydligen fastade lite i mina rörelser.
Snart så puffar han på mig bakifrån för att få mig att röra på mig och den stora gårdplanen med både gräs, palmer och plattor får mig att fastna med blicken.
"Du är imponerad av detta, honey det är inget gentemot poolerna och rummen", flinar Ogge och har en hand på min rumpa för att leda mig fram till porten och hans fingrar pressar vant ner sex siffror i ordning och snart öppnar han dörren. Det är helt sjukt stort, och åt vänster ligger en stor innepool tillsammans med flera palmer odlade i stora krukor. Kakel och matchade klinker mönstrat i färgerna röd, blå och guld och det ser förvånansvärt fräscht ut. I slutet av poolen till vänster så är det stora skjutfönster och det finns även en stor pool därute omringad av flera palmer och klinker runtom poolen. Ogge kysser mig bakom örat innan han leder mig uppför spiraltrappan och däruppe så finns det ett stort kök, ett valv till ett enormt, lyxigt sovrum och ett litet badrum utan avskärmning innehållande en bubbelpool, två handfat, och två toastolar.
På tredje våningen finns det en stor hemmabio, ännu ett sovrum men betydligt mindre och ett biljardbord, en stor soffgrupp och en stor, inglasad balkong med utsikt mot grinden.
"Här ska vi två bo baby, vi ska inte bli störda av någon, bara du och jag", viskar han sensuellt och jag ryser. Det känns skönt ändå, bara jag och Ogge. Inga andra.
"Men kom nu, vi ska till dem andra."
