Martinus POV
Var hon tvungen att få reda på det på detta sättet, tydligen? Ida knep mig hårt på mitt lår som hon hade haft ett löst tag om innan. Min blick fästes i hennes vackra ögon, hur kunde det bli så här?
Jag struntade i att säga hejdå till rektorn och drog med Ida hem utan att säga ett endaste ljud.
- Thailand? Vad menade hon med Thailand?
Det var det ända Ida fick ur sig, men varför skulle jag svara? Jag knappade in ett meddelande till Marcus om att Ida redan visste om att vi skulle till Thailand och att han kunde säga det.
- Det är så här att vi ska till Thailand för att spela in en musikvideo.
- Jag kommer att sakna dig!
- Det behöver du inte, för att du ska följa med!
Mina läppar pressades mot hennes, efter ett tag så bara stod vi och kollade på varandra.
-------------------------
Jag hörde hur ytterdörren öppnades och Saras röst lät svagt. Dörren till mitt och Martinus rum puttades snabbt upp och jag sprang ner för trappan och ut till hallen. Saras leende var större än allt annat när jag hoppade upp i hennes famn och tillslut så la vi på marken och kramades.
- Vi ska till Thailand, vi ska till Thailand!
Vi sprang minst tre varv runt i huset innan vi stannade upp.
- När ska vi åka?
- Om två dagar så det är lika bra att börja packa nu!
Jag och Sara hann inte ens tänka på saken förrns båda satt med vars en resväska framför oss. VI skulle vara borta i en och en halv vecka. Kläder,skor,smink m.m slängdes ner i resväskorna som genast blev fulla. Men när mamma kom upp så åkte ganska mycket ur resväskan och bildade en stor hög på golvet. Marcus och Martinus bara satt och skrattade när de såg hur vi packade och det kan jag förstå....
Vi la oss utmattade bredvid dem, när jag kände några fingrar på min midja. Jag hoppade till av rysningar och flyttade undan en bit. Jag borrade ner mitt huvud i kudden men det hjälpte inte, jag verkligen hatade när Martinus kittlade mig.
- S...l...u...t...a!
Jag kunde verkligen inte låta bli att skratta, tillslut så la jag nere på golvet och garvade sönder och det tog aldrig slut.
* knack knack *
Dörren öppnades av Kjell -Erik... Han ballanserade en bricka med lite fika på, som han placerade på säng kanten. Dörren stod på glänt så Martinus knuffade till den lite med sin högra fot. Sara delade ut vars en bulle och vars ett glas saft. Det doftade svagt av hallon saft och nybakta bullar i rummet. Vi blev lagom klara tills solnedgången, fönstret stod på glänt och alla fyra stod tätt och kollade ut över himmeln.
Klockan slog tolv när mina ögonlock slocknade sakta men säkert, och sedan så kom jag in till drömmarnas land...
*
Jag och Martinus gick hand i hand längst en sjö. Det var bara vi som det inte hade varit på länge, och långt borta från alla fans eller? Det var en behaglig tystnad som låg över oss och de ända man hörde var fåglarna som kvittrade och vattnet som forsade som sedan bildades till små slut vågor. Tystnaden sprack genast när ett skrik upprepades gång på gång. Vi vände oss om och där stod en klunga fans... ja i Thailand hur kunde detta hända?
*
Jag vaknade upp ur drömmen av en så extrem huvudvärk. Mina fötter ramlade ihop så fort jag försökte att resa mig upp, så det gick verkligen inte...
- Du får nog stanna hemma idag!
Jag hade inget emot orden " du får nog stanna hemma idag "
Alla hade nu lämnat huset och det ända jag hörde var bara huvudvärkstabletten som frästes upp i glaset som var fyllt med vatten. Jag vände på mig ett hundratal gånger, men jag hittade ingen skön position. Mina ögonlock blev tyngre och tyngre men jag kämpade med att hålla dem uppe. Jag förde glaset närmare och närmare min mun, medicinen luktade illa när jag tvingade mig i den. Kjell - Erik ringde en gång i timmen och undrade hur det var med mig, tillslut så orkade jag inte svara. Han ringde om och om igen men jag bara klickade han...
Jag vaknade av att ytterdörren öppnades och jag hörde steg i trappan. Rädslan att det kunde vara någon annan gick snabbt över när jag såg Martinus i dörröppningen in till rummet. Idag slutade skolan klockan fem och nu var den bara elva, men eftersom det bara tog sju minuter att gå från skolan och hem till oss så gjorde han det...
Han bäddade ner sig bredvid mig och när hans hud nuddade min så blev jag genast var i hela kroppen. Martinus låste upp sin mobil och gick in på Google och sökte på " Thailand " Det kom upp bilder på kristall klart vatten,apor och massa fina bilder. Jag la mitt huvud på Martinus beklädda bröst och kollade på hanns fingrar som gled sakta över skärmen.
Tiden gick och det var dags för Martinus att gå, så att han inte fick kvarsittning igen... Ytterdörren smälldes igen och jag la mig återigen med mitt huvud på kudden.. tänk att imorgon så kommer jag att sitta på planet till paradis landet Thailand, det var den ända tanken som slog mig om och om i huvudet.
Sara POV
Jag la i sängen bredvid Marcus och somnade in av ljudet, av att mamma och Kjell - Erik packade det sista. Marcus och jag andades i takt av varandra och tillslut så somnade vi...
- F*n
Jag vaknade av att väckarklockan ringde, klockan var inte mer än ett på natten och jag hade sovit i bara en och en halv timme. Marcus och jag gick ner i köket där alla de andra satt samlade runt matbordet för att äta. Jag åt några tuggor av min slarv brädda macka innan jag gick till badrummet för att sminka mig lite, jag tog på mig det vanliga... puder,maskara,ögonskugga och ett par i målade ögonbryn fick räcka för idag. Jag satte upp mitt hår i en lös knut samtidigt som jag förde min resväska ut ur rummet med min ena fot. Nu satt alla samlade i bilen på väg till flygplatsen. Jag slöt mina ögon och allt blev svart för en stund...
Martinus POV
Klockan var halv tre på natten när vi var framme. Jag satte min mobil på flygplansläge innan jag hoppade ur bilen. Min och Idas resväska var ganska tung och jag fick kämpa ett tag med att få ut den...
Inne på flygplatsen så var det nästan inga folk. Golvet var glansigt och det fanns bara ett fåtal människor. Medans pappa gick för att ta ut biljetter ur en automat så slog vi oss ner på vars en stol. Jag slöt mina ögon och hörde ett skrik.
Blodet forsade snabbt igenom kroppen när jag vände mig om och såg...
---------------------------------------------
Detta var kapitel 26, vill ni ha mer? Tack så sjukt mycket för 3k! Jag vet inte hur jag ska kunna tacka er... Du är bäst <3
YOU ARE READING
Kärleken rostar aldrig, eller?
FanfictionHur kunde jag springa in i dörren? Hur kunde allt förändras på bara några timmar? Tiden bara går och går, kärleken är vid liv men visst uppstår det lite problem då och då...❤️