vänskap eller kärlek?

Kapitel 9

Dagarna gick och Ellen och Marcus började umgås mer och mer. De gick ut på dejter nästan varje dag och oftast så satt jag bara hemma själv. Visst hade det varit kul om jag och Ellen hade haft lite mer tid att umgås, men jag var glad över att de inte drog med mig varje gång. Efter hemmafesten som Marcus bjöd in oss på så hade jag bestämt mig själv för att aldrig mer göra något med dem eftersom jag blev så extremt utanför. Men det gick inte att hålla det löftet eftersom Ellen var så tjatig. Hon tvingade med mig på fester och på en del dejter. Och varje gång vi sågs så gav Marcus mig otolkbara blickar. Han granskade mig på ett sätt som fick mig att känna mig värdefull och älskad, trots att jag visste att han säkert bara såg på mig som en tjej i mängden. Han gillade ju Ellen, inte mig.

Det var kväll och Ellen och Marcus skulle ut på en dejt. Ellen hade inte frågat om jag ville följa med, och det var jag glad över. Och om hon skulle fråga så skulle jag säga nej. Jag hade förberett mig på en hemmakväll. Med pyjamasen på satt jag i soffan i vardagsrummet och tittade på tv. Det knackade på dörren och jag ropade på Ellen. När jag inte fick något svar så lyssnade jag noga efter och insåg att duschen var på. Med en suck konstaterade jag att Ellen fortfarande stod i duschen, så antingen var hon sen eller så var Marcus tidigt.

Jag släpade mig fram till ytterdörren och öppnade med en tröttsam min. Marcus stod i dörröppningen och så fort dörren öppnades så granskade han mig med sin blick. Jag blickade ner på min klädsel, pyjamas som sagt.
Generat flyttade jag upp blicken till Marcus som nu tittade in i mina ögon. Ett flin prydde hans läppar.
"Söt" sa han. Jag slog generat bort blicken utan att svara.
"Ellen är i duschen, du kan komma in och vänta" sa jag och flyttade mig åt sidan så att Marcus kunde komma in.
"Hon är verkligen alltid sen" skrockade han. Jag skrattade och nickade instämmande.

Jag gick in i köket och Marcus följde efter mig.
"Så, vad ska ni göra ikväll?" frågade jag och ställde mig med ryggen mot köksbänken. Marcus ställde sig och lutade sig mot köksön framför mig.
"Någon restaurang bara" mumlade han.
Det blev tyst mellan oss. Våra blickar studerade varandra noggrant, vilket gjorde mig nervös. Till slut harklade jag mig och hoppade ner från köksbänken.
"Vill du ha te?" frågade jag medan jag tog fram en kastrull. Jag vände mig mot Marcus. Han flinade mot mig.
"Nej, tack" sa han, aningen drygt. Jag höjde ögonbrynen mot honom och gav honom en dryg blick tillbaka innan jag vände mig om och fyllde kastrullen med tevatten till mig själv.
Det låg en tung tystnad över oss medan jag ställde kastrullen på plattan och satte på den. När jag var klar så ville jag inte vända mig om till Marcus så jag tog fram en kopp. Sedan öppnade jag skåpet där vi hade tepåsar och låtsades stå och välja länge, trots att jag redan hade bestämt mig för länge sedan. Efter ett tag så kände jag att det bara skulle bli konstigt om jag stod kvar så jag var tvungen att ta en av påsarna. Utan att ens vända blicken till Marcus så gick jag bort till koppen och la ner påsen.
Jag hade känt Marcus blick bränna på mig under hela tiden. Allt jag ville var att Ellen skulle komma ut från badrummet och dra iväg Marcus.

"Varför drog du från festen igår?" frågade Marcus plötsligt, han var kort i tonen och han lät nästintill arg. Jag var tvungen att vända mig om mot honom. Han satt där med ett höjt ögonbryn och tittade på mig.
"För att festen var tråkig" sa jag, rakt och ärligt.
"Och du hade roligare med den där killen?" frågade han med avsmak. Varför betedde han sig så konstigt?
"Ja, det hade jag" svarade jag drygt tillbaka.
Marcus fnös och drog bort blicken. Han drog handen genom sitt svarta hår.

Jag hörde att dörren till toan öppnades så jag gick dit, med Marcus hack i häl. Ellen hade precis kommit ut från badrummet, påklädd och sminkad. Hon log när hon såg Marcus.
"Hej, sorry att jag är sen" sa hon med en gullig röst. Hon slängde sig i Marcus famn och han kramade henne mjukt. Hans leende växte när han såg på henne.
"Vad fin du är" sa han och Ellen fnittrade. Jag själv himlade med ögonen.
"Ha det så kul ikväll" mumlade jag innan jag trängde mig förbi dem och gick in i köket igen.

Jag hällde upp tevattnet i koppen och ställde undan kastrullen. Jag stod kvar i köket tills jag hörde att dörren smällde igen. Lättat pustade jag ut. Med tekoppen i handen gick jag in till vardagsrummet och satte mig i soffan.
Tankarna snurrade i huvudet. Varför var han så dryg mot mig? Hade jag gjort något mot honom? Var det för att jag drog från festen kvällen innan? Eller var det för att jag träffade en annan kille? Men varför brydde han sig ens?
Jag förstod ingenting.

•••
Varför tror ni att Marcus beter sig som han gör mot Elvira? Kommentera!!!
Puss & kram <3