○Luna○
Min blick är fast på honom men han lägger inte märket till mig. Det skulle han aldrig göra heller så varför jag fortfarande i hemlighet hoppas på att det ska hända förstår jag knappt själv. Det äcklar mig nästan av att se andra tjejer drägla över honom, tjejer som inte fattar att det enda som de kanske får av honom är ett ligg."Titta på honom." Fnyser Ivy och skakar på huvudet innan hon med ett flin fortsätter. "De behandlar honom som en prins."
"En prins med väldigt lite självrespekt då eller?" Lexi, hon hatar honom. Det är inte konstigt. Eller så är det det med tanke på att hon. Och jag. Är de enda som inte avgudar honom.
"Han bryr sig inte om självrespekt. Tro mig, så bra känner jag honom." Säger Ivy som har blicken fäst på sin mobil innan Lexi skakar på huvudet.
"Förmodligen inte."
"Tja." Jag tittar upp på min bror som lägger sin hand på min axel innan han sätter sig bredvid mig.
"Hej." Säger jag och tvingar fram ett leende.
"Vad händer?" Jag rycker på axlarna.
"Inget, själv då?"
"Inte så mycket, borde egentligen vara på lektion." Jag drar ihop ögonbryrnen och flinar.
"Vad gör du här då?" Han skrattar och tar min halfulla flaska med vatten.
"Jag kommer hem sent så stanna inte uppe." Säger han med ett leende innan han ställer sig upp och går utan att bry sig om mitt svar.
"Varför är ni alltid så snälla mot varnadra? Bråkar ni aldrig?" Skrattar Lexi och tittar åt Zac's håll innan han försvinner ut från kaffeterian.
"Typ inte."
"Du om jag och min bror hade varit som din så hade jag älskat att ha en bror men med den jag har går inte det. Han är så jävla jobbig."
"Fast är inte din bror typ sju?" Flinar jag åt Lexi som lägger undan sin telefon.
"Nio. Men det spelar ingen roll för han är ändå jobbig."
"Ge dig." Skrattar jag innan Ivy tar över samtalet och börjar prata om en fest som hon verkligen tycker att jag ska gå på. Något jag inte riktigt håller med om.
"Det blir kul. Alla ska vara där, snälla!" Jag skakar på huvudet.
"Nej, jag vet inte."
"Snälla snälla snälla snälla snälla snälla! Jag ber dig."
"Liten fråga bara." Hon nickar innan jag fortsätter. "Varför är det så viktigt för dig att jag följer med på just denna festen? Lexi ska ju gå och det brukar inte vara några probem att jag inte är där?"
"Amen det var ju hundra år sedan du följde med ut."
"Ja och du vet varför."
"Men snälla!"
"Kanske. Vems fest är det ens?" Hon är tyst i några sekunder innan hon tittar på Lexi som bara vänder ner blicken i sin dator.
"Williams."
"Lucky?" Frågar jag chockat och aningen irriterat innan hon nickar. "Glöm det." Fräser jag och jag drar åt mig min dator innan jag reser mig upp och går.
Lexi hatar Lucky men tycker han har grymma fester. Ivy skiter i vad han är för person, hon utnyttjar honom till fullo och han vet förmodligen om det men hon är snygg så han förlorar inte på det precis. Ivy bryr sig bara om bra fest och lika obrydda människor som hon själv är världsmästare på att vara när hon ställer sig in på det. I grunden gillar hon dock inte heller Lucky och sen har vi mig. Jag går inte ens nära honom. Aldrig någonsin. Det händer inte. Kanske inte för att jag inte vill men för att jag inte kan. Det funkar inte så. Det kommer aldrig att funka så vilket Ivy som min bästa vän borde förstå. Och andra sidan förstår jag henne också, men hon borde väl fatta, eller? Känslor försvinner inte så lätt men det spelar ingen roll vad jag känner för det funkar inte så.