○Lucky○
Det känns fel att gå in och sätta mig i klassrummet bakom Luna efter det som hänt. Vi har inte pratat alls och hon tittar inte ens på mig längre. Inte konstligt kanske men det känns inte bra. Innan hade jag nog inte brytt mig men nu när hon sa allt det där den dagen hon till och med kom hem till mig känns allt bara väldrigt fel. Varför är den stora frågan. Allt är bara varför varför varför. Varför bryr jag mig över huvudtaget? Hon är ju bara Luna och det där med Nina var något jag ändå skulle kunnat vänta mig, hon är Nina. Men hur mycket jag än funderar och tänker på det kan jag inte komma fram till en lösning som känns korrekt. Det är väl logiskt att jag inte vill ha något med Nina för att jag hellre vill ha Luna men inte ens det känns rätt. Allt är bara en enda röra.
Lunas och min relation har varit en enda röra från första början. Jag och hennes bror Zac har var bästa vänner sedan typ fyran. Sen hände något. Dels fick jag upp ögonen för Luna och att bli intreserad av sin bästa väns syster är kanske inte det som är mest optimala. Vi blev äldre och min och Zacs relation blev bättre men vi gled ifrån Max totalt som jag egentligen alltid varit närmre med än Zac. Det var en kväll. Den kvällen vi båda fick ryta ut på världen helt och hållet. Jag kommer ihåg det så tydligt när han nämde mamma. Det blir helt svart för ögonen på mig. Jag ville nog inte att min reaktion skulle bli som den blev men det gick inte längre. Alla skämmt om mig, alla spekulationer och gissningar om var min mamma är, om jag ens har en mamma och om jag bor i en främligns hus eller inte, allt det som jag tidigare bara skrattat åt. Allt blev som verklighet när han sa det. Kanske mer när han använde det mot mig. Hur han ställde sig på deras sida och spottade mig i ansiktet som att ja var värd absolut ingenting. Jag kan fortfarande känna den ilskan som blossade upp inom mig när de först nämnde att jag "såg extremt påverkad ut" och att de tyckte jag förändrats. Den enda som var förändrad var Zac och den som hade preoblem med droger var inte jag det var han, Zac. Men för att inte dra till sig uppmärksamhet som han absolut inte ville ha kring de ämnet kastade han mig och skapade problem för mig.
Nina går förbi mig och om jag ska vara ärlig har jag svårt att inte känna någon slags skuld. Ja jag använde henne och ja hon använde mig precis lika mycket. Det känns dock konstigt att inte prata med henne över huvudtaget. Där jag sitter i korridoren och tänker på vad jag kanske borde göra eller inte borde gjort dyker personen som jag faktiskt längtat efter mycket. Kathrine som jag kännt i hundra år och är som en syster för mig sätter sig bredvid mig.
"Tja, kan du köpa cigg till mig sen för jag hinner inte ska ha matteprov om typ en minut." Säger hon stressat innan jag nickar och skjuter bort hennes hand när hon sträcker fram sitt kort.
"Va inte pinsam. Jag köper hela världen till dig bara du inte visar mig ditt kort." Hon ler och tittar åt Ninas håll.
"Hörde om ditt breakup. Dramatiskt L." Jag tar upp hennes väska och räcker fram den till henne.
"Skulle inte du ha matteprov?" Hon tar sin väska och flinar innan de leendet som bara hon har sprids på hennes läppar.
"Jo tyvärr. Gör det som känns bäst för DIG bara okej? Fuck alla andra. Lova?"
"Lovar." Hon placerar en fjäderlätt puss på min kind så som hon typ alltid gör innan hon vänder sig om och nästan springer in till klassrummet innan hennes lärare hinner stänga dörren.
Vad är ens bäst för mig?
