1.2

1.6K 54 10
                                    

○Luna○

"Luna!" Någon tar tag i min arm och drar mig åt sidan, bort från allt kaos i centumet av korridoren. Zac.

"Hej."

"Hej. Gör mig en tjänst."

"Vad har du gjort?" Han flinar och skakar på huvudet.

"Inget, säg till mamma att jag ska sova hos Ian idag bara."

"Ian? Du känner ingen som heter så." Skrattar jag och börjar sakta gå mot kafeterian.

"Hur vet du det?"

"Jag vet allt om dig."

"Kom på något bara. Snälla jag gör vad som helst!"

"Vart ska du då?" Han höjer på ögonbrynen innan ett flin sprids på hans läppar. "Alltså herregud. Ja, då är du fan skylldig mig."

"Lovar syrran! Vi ses." Han pussar mig lätt på kinden innan han vänder om och lämnar mig som letar upp Lexi och Ivy.

"Vart har du varit hela dagen?" Frågar Lexi och tittar seriöst på mig.

"Pluggat."

"Inte med Lucky då?" Jag ger henne en blick som visar att jag inte alls gillade hennes uttalande.

"Vadå då?"

"Vadå? Vad tror du? Hade du inte tänkt att prata om det alls eller?"

"Helst inte." Ivy fnyser och drar ihop ögonbrynen.

"Och varför inte det?"

"Ja men vad ska jag säga då?"

"Kanske förklara varför du kysste Lucky? Så full var du inte." Jag suckar och rycker på axlarna.

"Jag vet inte okej?"

"Du vet inte?"

"Nej."

"Hoppas det var allt bara för du vet vad han är för person och du ska hålla dig så långt borta som möjligt." Jag tittar på Lexi som rycker på axlarna och ler mot mig innan hon säger något som jag inte vill eller bryr mig om att höra till Ivy.

○Lucky○

"Vad fan har du gjort?!" Ryter Max irriterat när han nu står framför mig.

"Ingenting!"

"Alltså Lucky sluta ljug nu!"

"Det gör jag inte?" Han fnyser och skakar på huvudet."

"Inte?"

"Nej Max."

"Så vad har du gjort?" Det är svårt att ens hitta på något. Jag vet om att det ser illa ut och att det definitivt inte liknar någon olycka.

"Lita bara på mig. Snälla?" Sa jag precis snälla? För en sekund känns det väldigt fel men samtligt inte. Är det någon jag aldrig skulle låta bli skadad av mamma på något sätt är ändå Max. Han suckar och tittar irriterat på mig.

"Ibland är du jobbigare än jag kom ihåg."

Det suger att inte kunna berätta men det hade sugit ännu mer om han visste. Jag vet hur han hade reagerat och jag tänker inte dra in honom i något som skulle kunna sakada honom.

LuckyWhere stories live. Discover now