12.

309 11 4
                                    

Så fort jag kommer in i mitt rum sätter jag på tvn för att det inte ska känna så ensamt. Jag slänger mig i sängen och tar fram min telefon.

13:23 Jag:
Hej.

efter ett litet tag somnar jag, konstigt nog då jag sov så länge idag.

Jag väcks plötsligt av en speciell signal ifrån Tv:n och öppnar sakta ögonen. "Speciell nyhet till alla täbybor." Står det och jag kan inte känna igen att jag vart med om detta någon gång tidigare. En brunhårig rätt ung kvinna med ett nyhetspapper kommer upp på skärmen och börjar snacka.

'Tredje misstänkta mordet på mindre än 48 timmar: "Jag var ute och gick med min hund och det verkade som att hon fick upp en spår in mot skogen så jag följde bara efter." Säger en äldre kvinna till pressen. Hunden ledde kvinnan fram till ett lik som låg halvt nergrävd under jorden. Polisen kontaktades direkt och vid senare undersökningar upptäcks det vara ett mord som skedde bara någon halvtimma innan kvinnan upptäckte det. Gärningsmannen tros ha hört hunden och flytt från platsen under tiden som hen försökte täcka över liket med jord. Liket är en tjej i ungefär trettio års ålder men har ännu inte identifierats. På grund utav hur det låg när kvinnan upptäckte det misstänkts det vara ett mord.'

Min puls ökar en aning, jag är ju inne bakom låsta dörrar men att det nu går en mördare i min stad och jag är hemma själv känns någorlunda oroväckande. Ju mer jag tänker på det desto mer låter det som att jag är med i en sån där klyschig film där jag snart får för mig att gå ner i källaren och hitta mördaren där och sen dö. Just den känslan kommer plötsligt som en tvångstanke, fan. Halvvägs ner för trappan kommer jag däremot på att vi inte har och aldrig haft någon källare.

Seriöst Moa, sluta noja. Det här är ingen töntig film och du kommer inte att bli mördad. Jag går in i mitt rum igen och kollar telefonen, fortfarande inget svar.

16:18 Jag:
Fick du också den där nyhetssaken på Tvn??

Det går säkert tio minuter av att jag bara kollar på skärmen, beredd på att få ett svar. Som jag inte får. Jag suckar och reser mig upp från sängen och går fram till fönstret. Det är väldigt varmt i mitt rum och jag frestas av att öppna fönstret men låter bli. Min blick riktas då till handtaget och jag kan se i ögonvrån hur någonting rör sig utanför. Jag följer blicken dit och ser James, med tröjan över axeln precis som för några veckor sedan. Han kollar dock inte på mig utan går runt i cirklar och verka prata i telefonen med någon, han ser väldigt upprörd ut och ökar takten mer och mer för varje varv han går. Efter ett litet tag av iakttagande avslutar han samtalet och jag väntar på på ljudet som låter när man får ett sms men såklart hör jag det inte och James kastar ner sin telefon i sin säng. Han verkar väldigt irriterad över någonting och jag blir både nyfiken och nästan orolig.

Eftersom att han dissat mina sms tar jag upp en vit prydnadssten ifrån en kruka, öppnar fönstret och kastar den i hopp om att hans fönster inte ska gå sönder. Han verkar antingen inte bry sig eller inte hört då han inte ens ger fönstret en blick. Jag suckar och kastar en till sten, denna gången vänder han sig hastigt om.

"Försöker du förstöra mitt fönster eller?" Säger han och öppnar det en aning.

"Du svarar ju inte mina sms? Eller samtal heller." Svarar jag och kollar oroligt på honom. Han drar en hand genom håret.

"Funderat på att jag kanske inte vill snacka med dig eller?" Ryter han och jag ryggar tillbaka en aning för att sedan förvånat se hur han stänger fönstret och drar för en svart gardin. Någon verkar sur, tänker jag för mig själv. Han är väl inte sur på mig? Jag har ju inte gjort något, han är säkert sur för någonting jättetöntigt som att hans råkat lägga en röd strumpa i sin vita tvätt så att den blivit rosa eller liknande. Jag försöker att inte tänka mer på det och skickar ett sms till Lucas istället.

16:34 Jag:
De har varnat för nån mördare på Tvn, kom hem nuuuuu!!!

16:35 Lucas:
Oroa dig inte sis, sover hos Hannah.

En suck lämnar min mun när jag läser svaret, hade mer tänkt mig att jag skulle känna mig tryggare med någon här. Lucas var mitt enda förslag, och kanske James men det går ju helt bort. Just då ser jag en notis om att jag fått ett sms.

16:37 Brevkompis:
Förlåt för att jag var så arg, d har bara uppstått lite problem. Vad ville du?

Och ja jag fick också den där tv saken inget du behöver oroa dig över kan jag lova.

16:39 Jag:
Ursäkten inte godtagen men kan inte du sova här inatt? Lucas är fortf borta och jag vill nt sova själv med en mördare som ränner runt i staden..

16:42 Brevkompis:
Som jag sa så behöver du ju inte oroa dig för det.

16:44 Jag:
Men ändå...? :((

16:46 Brevkompis:
Visst, om du såååå gärna vill ha mig Vacker.

16:47 Jag:
Vill bara inte sova själv!!

16:51 Brevkompis:
Mm ellerhur! Öppna då.

Just som jag läst smset plingar det på ytterdörren och jag nästan hoppar ner för de två trapporna till första våningen. Min hand vrider om låset och jag trycker ner handtaget.

"Tack för att du kom hit." Mumlar jag glad för att slippa sova själv.

"Glad att stå till tjänst!" Svarar han artigt och låser dörren efter sig. Kvällen spenderar vi med en film och lite popcorn.

"Kan du ta soffan?" Frågar jag när vi stängt av sista filmen.

"Först drar du över mig hit och sen låter mig sova i soffan? Wow tack." tjurar han och jag blänger trött på honom.

"Okej då tar väl jag soffan." Suckar jag och tar fram ett lakan. Han kollar finurligt på mig i några sekunder innan han lyfter upp mig i midjan och slänger ner mig i sängen med sig själv halvt över mig. Dvs han ligger med sin arm runt om mig.

"Eller så tar vi sängen tillsammans! Vi har delat förut." Mumlar han med ett leende och drar mig närmare som om jag vore en nalle. Om det inte vore för tröttheten skulle jag gått upp och lagt mig i soffan men jag hade ingen ork kvar så jag låter mig somna med hans armar runt mig.

———————————
Vart rätt oaktiv här men många prov rn och framöver, kom in idag och såg dock att jag fått 300+ visningar på denna! Dvs 100 mer än sist jag kollade, wow tack verkligen! <3333 tycker fortf att denna boken är rolig att skriva på och jag har en bra ide i mitt huvud som jag tror att ni kommer gilla när det gäller denna boken! (Inte kollat stavfel, ska sova nu;))

The boy next doorTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang