Moments | m.g

Kapitel 13

Ons 13 Juni 2018 'Hildas perspektiv'

Jag sätter mig på stolen bredvid Kajsa vid hennes sminkbord, iklädd en rosa morgonrock.

"Du ville ha naturligt smink eller hur?" Frågar makeup-artisten som Kajsa tydligen hade fixat ändå, jag nickandes på huvudet som svar.

Samtidigt som hon börjar sminka mig börjar frisören fixa Kajsas hår som hon ska ha lockar i bara och eftersom hon bara ska ha lockar och jag inte ska ha en avancerad sminkning så blir vi klara ungefär samtidigt och då kan vi bara byta stol.

Efter kanske 45 minuter är vi båda klara för att byta stol och jag kollar snabbt på Kajsa utan att jag egentligen får och spricker upp i ett stort leende.

Hon är så jävla vacker, tänk att hon är min bästa vän? Hur sjukt?

Medan frisören börjar fixa mitt hår som ska vara en snyggt slarvig utbakad(?) fläta från sidan så inspekterar jag mig i spegeln framför mig.

Ögonskuggan är typ ljusbrun, brun och beige, mina redan långa ögonfransar har mer volym nu och ögonbrynen är bara ifyllda lite lätt.
Kindbenen är mer markerade än vanligt och med lite, lite highlight och sedan är läpparna en aningens mörkare nyans än klänningen.
(Är som sagt inte så insatt i smink så döm mig inte, tack)

Kajsas sminkning kommer vara ungefär lika som min fast hon kommer ha eyeliner och läppstift i en mer rödare nyans, sen tyckte vi båda att hon skulle ha en foundation som inte täcker lika mycket för hennes fräknar som alla tycker klär henne väldigt bra. (Vet inte om det finns men vi säger det :))

Efter ytterligare 45 minuter är vi båda helt klara med smink & hår och vi äntligen får kolla på varandra kan jag inte sluta le för att få se min bästa vän.

Mina ögon spärras upp och min mun ser ut som ett O av synen, Damn.

"Han kommer dö, Kajsa! Du är jätte vacker!!" Utbrister jag och kramar om henne utan att förstöra sminket och håret.

"Men detsamma snygging! Lovar att Martinus kommer börja dregla när han ser dig" Ler Kajsa vilket får alla att skratta, även hon själv.

"Ni får nog hoppa i klänningarna nu om ni ska hinna, dom kommer nog om en stund" Ler Jessica, hon som fixade frisyrerna.

"Shit, jag är nervös" Säger jag sammanbitet när jag går mot klänningen som sitter upphängd på dörren, jag tar ner den och går sedan in i badrummet och låser medan Kajsa byter om på sitt rum.

Jag knyter upp morgonrocken och låter den falla mot golvet innan jag håller upp klänningen framför mig. Den är så vacker.

Försiktigt och så smidigt jag kan, med andra ord – inte så jätte, sätter jag på mig klänningen och när den väl är på speglar jag mig en stund innan jag låser upp och går till Kajsas rum för att låta någon dra upp dragkedjan på ryggen.

Allas blickar vänds mot mig och jag blickar blygt ner på klänningen med ett leende.

"Hjälp?" Skrattar jag och Jessica skyndar sig fram och drar upp dragkedjan och ber mig att snurra runt, och lydigt gör jag som hon säger.

"Jag säger bara en sak – Wow!" Ler Fanny, makeup-artisten, och jag kollar mot Kajsa för att se att hon har tårar i ögonen.

"KAJSA DU KAN JU INTE GRÅTA, DU FÖRSTÖR SMINKET!!" Skriker jag i panik och skyndar fram till henne för att kolla så inget är förstört.

"Men förlåt då att du är så jävla snygg!" Utbrister hon leendes och jag skrattar till lätt.

"Inte snyggare än dig, vart är skorna?" Ler jag och kollar mot Fanny som håller upp två par högklackade skor.