Moments | m.g

8. Imagination

Lör 9 Juni 2018 'Martinus perspektiv'

Precis när jag ska ta på mig den vita T-shirten ser jag Hilda gå förbi vårt hus men svänger sedan in på vår gård för att vänta på Marcus. Precis som alla andra mornar.

Självklart vill jag gå med henne till skolan varje dag men jag är för feg så vad ska man göra?

Om jag dessutom bara kunde säga hur vacker hon är.. för det är hon, verkligen.

Jag skyndar mig ner för att ta på mig mina svarta Yeezy(?) och sedan gå ut för att gå några meter bakom min bror och hans bästa vän, även den vackraste människa jag vet.

*

När nästan alla mina klasskamrater har klivit av bussen gör även jag det med Hilda & Marcus bakom mig så dom blir dom sista att gå av.

"Okej, så ni ska få spendera dagen helt ensamma här på Leksands Sommarland, dels för alla fans som kan finnas men även för att ni ska kunna utnyttja stället hur mycket ni vill. Reglerna är enkla – Slåss inte, tappa inte bort varandra, håll er i era grupper och ha kul! Vi möts här vid ingång vid 21 då dom stänger"
"Man får gå ner till stranden om man säger till någon av oss och håller sig inom strandområdet" Säger dom 2 lärarna som är med och låter oss dela in oss 4 och 4.

Jag lägger armen runt Hildas axlar och ger sedan Marcus och Kajsa en blick så dom kommer mot oss och jag känner Melodys blick bränna i nacken men bryr mig inte om det.

"Iväg med er nu och ha kul!" Skrattar en av lärarna när han ser hur gärna vi vill iväg.

"Vart ska vi först?" Ler Hilda, vilket får mig att le.

Varför blir jag såhär? Herregud.
Kanske för att du är kär Martinus, vad tror du?

"Vi kan väl gå runt lite och kolla efter något roligt?" Säger Kajsa och vi alla börjar gå mot något håll där det ser ut att vara roligt.

*

Hilda drar med mig mot strandkanten då hon vill gå där och kolla lite.

"Hva ville du gjøre hvis jeg kastet deg i vannet?" Frågar jag flinandes och Hilda skrattar glatt.

"Jag skulle dra med dig såklart" Skrattar hon och vi fortsätter gå hand i hand vid strandkanten.

Att hon frivilligt höll i min hand kändes underbart och fick det att pirra till i magen.

Tänk om jag bara kunde säga det till henne, hur jag känner liksom. Varför är jag så feg för? Kan inte Marcus ge mig lite av sitt självförtroende eller något?

"Hallå? Vad tänker du på?" Hilda viftar ena handen framför ögonen på mig vilket får mig att inse att vi har stannat.

"Hæ?" Jag kollar undrandes på henne och ler oskyldigt.

"Du blev så tyst och kollade bara ner så jag undrande bara vad du tänkte på?" Säger hon mjukt och ler, jag ler också.

"Ingenting viktig" Säger jag efter en några sekunders lång kamp inuti mitt huvud ifall jag ska vara ärlig eller inte.

Som den tönt jag är vågar jag inte berätta det jag helst av allt skulle vilja skrika ut, att hon är den jag tänker på hela tiden och att jag var dum som ville göra henne avundsjuk med Melody men det får vara min hemlighet en stund till.

"Okej. Ska vi gå tillbaka eller? Klockan närmare sig 8 och dom kanske undrar vart vi är" Jag nickar för att vi att det är en bra idé och leda henne tillbaka till dom andra.

"Jag ringer Kajsa och frågar vart dom är"
Hilda tar upp mobilen och ber Siri ringa upp Kajsa och jag skrattar vilket får henne att kolla upp på mig.

"Vadå? Jag är alldeles för lat för att göra det själv men jag är ju smart iallafall" Hennes gulliga skratt brister ut och får hennes små smilgropar att visa sig svagt, fåendes henne att se otroligt söt ut.

Om det bara kunde bli två? Tänk vad bra allt hade varit då?
Undrar hur hon tänker ändå? Jag vet ju att hon har tyckt om mig förut men det kanske har ändrats nu när hon känner oss mer? Jag vet inte, och det är sjukt jobbigt att inte veta..

Mina tankar avbryts av att Hilda börjar prata med mig.

"Dom var vid ingången och köpte godis så bo får dra dit" Vi börjar ganska sakta gå mot ingången och en ganska behaglig tystnad lägger sig över oss men som inte existerar länge när Hilda bestämmer sig för att börja prata.

"Du är ganska tyst ibland faktiskt, är du alltid såhär?" Undrar hon och jag harklar mig lätt. Hur fan ska jag ta mig ur det här på smidigast sätt?

"Ehm noen ganger, jeg er den som er sjenert av meg og Marcus" Mumlar jag och ser i ögonvrån att hon nickar lätt.

"Så du tänker mer vad du ska säga och om du ska säga det?" Fortsätter hon och jag nickar lite som svar.

Du skulle bara veta...

GLAD MIDSOMMAR ALLA!!<33

ÄNTLIGEN en ny del!! Och äntligen ett nytt "låtkapitel"!! Vad tycker ni om det? Har ni sett något liknande innan? Kommentera!

Hoppas ni har en jättebra dag och att ni gillade dettta!

Rösta gärna om ni vill<33

Hejrråååååå