Moments | m.g

Kapitel 19

Tor 14 Juni 2018 'Martinus perspektiv'

Jag vänder blicken mot Hilda och Simon som står och pratar en bit ifrån oss.

Jag undrar vad dom pratar om för Hilda är väldigt irriterad och har en högre ton medan Simon pratar lugnt.

Tillslut vänder Hilda sig om efter att ha yttrat något i stil med 'Jävla idiot' och går upp ur vattnet, tar sina kläder och går iväg.

"Hvor skal du?" Ropar jag efter henne för att se vart hon ska.

"Jag går hem, ni behöver inte följa efter" Ropar hon som svar och jag funderar på att gå efter henne ändå men struntar i det och går mot Simon istället som står kvar på samma ställe.

"Martinus, gör det inte" Hör jag Ludde ropa.

"Vi skal bare snakke litt" Säger jag till Ludde och fortsätter mot den blonda, långa killen – men han är inte längre än mig.

"Hva snakket dere om?" Frågar jag lugnt vilket får Simon att kolla på mig istället för det håll Hilda försvann åt.

"Inget" Suckar han och är påväg att gå men jag greppar tag i hans handled och vänder honom mot mig igen så våra ansikten är cirka 20 centimeter ifrån varandra.

"Hva i helvete snakket dere om?" Irriterad var jag och det märktes, men Simon behåller lugnet ändå.

"Herregud Martinus, vi är vänner! Jag ville bara prata med henne om en grej" Ler han oskyldigt vilket får mig att himla med ögonen, samt hårdnar greppet runt hans handled.

"Det var den verste løgnen jeg hørt! Det er helt klart at hun ikke liker deg" Muttrar jag och blänger på killen framför mig.

"Martinus, slutt!" Ropar Marcus bestämt men jag ignorerar honom.

Jag och Simon står bara och blänger på varandra med spända käkar en liten stund innan jag suckar tungt.

"Bare si sannheten"

"Du vill ha sanningen, huh?" Flinar Simon, han vet så väl hur han ska trigga igång mitt humör just nu.

"Ja" Säger jag kort och sammanbitet innan jag hör en röst bakom mig.

"Du kommer bli så jävla förbannad, Martinus. Lova att inte börja bråka med Hilda, hon förtjänar inte det" Säger Filip lugnt och jag släpper Simons handled som nu blivit röd, ops.

"Bara si det" Suckar jag och kollar på Simon med en lite lugnare blick.

"Är du säker? Jag behöver inte säga det om du inte vill" Simons retsamma flin får mig att spänna både käkar och nävar för att inte slå till honom.

"For helvete, er det så vanskelig å si det eller?" Morrar jag ilsket innan jag fortsätter lika ilsket.

"Er du redd eller?"

Simon fnyser till och korsar armarna över bröstet.

"Hilda är mitt ex" Flinar Simon och jag som precis skulle till och svälja salivet i munnen sätter det istället i halsen och får lov att hosta till.

"Hæ?" Frågar jag tillslut och kollar chockat på honom för att se om det verkligen är sanningen.

"It's the truth. Vi var tillsammans från Februari till Oktober 2017 och hade en jävligt bra relation" Utan att jag själv hinner reagera lyfter jag höger hand och därefter hörs en hög smäll.

"Aj?" Säger Simon ilsket medan han håller handen över sin ömma kind.

"Men det är inte det som är det roligaste med det här" Flinar han strax efter och om jag får gissa själv så är mina ögon svarta som natten just nu.

"Hva er det da?" Frågar jag irriterat, Simon skrattar lätt och lägger vänstra handen på min högra axel.

"Att hon inte har berättat ett skit, att vi hade pratat om vart vi ville bo sen och att det höll på att hända en liten grej som hon inte heller har berättat om, det är det roliga! För visst tycker du att hon borde ha berättat något om mig?" Skrattar han lätt och tar bort handen från min axel.

Vad fan sa han?

Utan att svara höjer jag nu medvetet vänster handen och låter den komma i kontakt med Simons högra kind istället, sedan går jag mot land.

"Vad tror du Hilda säger när hon får veta att du slog mig?!" Ryter Simon efter mig när jag tar på mig kläderna, med ryggen vänd mot vattnet.

"Jeg bryr meg ikke! Jeg liker henne ikke engang!" Ropar jag till svar och börjar gå mot busshållplatsen som är i närheten.

"Ikke gjør noe dumt nå!" Hör jag min bror ropa men jag struntar i honom och tar upp mobilen istället för att kolla klockan.

23:58.

Jag vet att jag inte borde, men jag kan inte låta bli att vara lite irriterad på Hilda också.
Jag menar, Simon är hennes ex, och är – eller var, en av mina närmsta vänner? Förtjänar jag inte att veta det då?

Är det för sent för att snacka med henne nu?

Nej.

Jag tar upp mobilen ur bakfickan och går in på den gula appen med ett vitt spöke och sedan på namnet hon själv döpt sig till.

Bestieee<333
Idag

| Er du våken?

| Ja, hänt ngt?<3

| Møt meg på lampesticket mellom husene våre om 10.
Visat

Ojoj Martinus är arg :/

Kort och så men det är bättre än inget :))

Åkte till Jämtland idag (ca 4,5 timmar), var där i typ 1,5 timme och sen åkte vi hem :) (Sitter i bilen nu) Yay

Rösta & kommentera gärna om ni vill<3

Tack o hej ;)