Ungdomshem>>Gruller

8. Pojkvänner?

~Gray~

Vafan har jag gjort? Jag drog mig snabbt ifrån Ivar. Jag har förstört allt. Han gillar säker inte mig på de sättet. Jag tänkte precis be om ursäkt och gå tillbaks till min säng då Ivar drog in mig i en kyss igen. Jag kysste tillbaks direkt. Våra läppar mot varandra kändes så rätt. Hans armar åkte runt min midja och drog mig närmare honom. Efter vad som känns som en evighet drog vi ifrån för att få luft.

"Wow..." Var de ända jag fick fram medans jag försökte återhämta andan.

"Ja wow." Svara Ivar och log. 

"Vill du bli min pojkvän?" Fråga så tvekande jag andades normalt igen. Jag såg oroligt på honom, rädd för att få ett nej.

"Ja de vill jag." Svara han tillslut och jag kunde andas ut. Jag hade inte ens märkt att jag höll andan. Jag drog in honom i en kram och vi stanna så. Jag kunde höra hans hjärta slå då jag låg med örat mot hans bröstkorg. Och så låg vi resten av natten. Jag sov inte så mycket utan bara låg där och lyssna på Ivars hjärtslag. När klockan var halv 9 börja Ivar röra på sig. Jag satte mig upp och kolla på honom. 

"Godmorgon." Viska jag lågt för att inte väcka Robin eller Teo. 

"Godmorgon." Svara han med sin skrovliga morgonröst. 

"Ska vi berätta för Robin och Teo om oss?" Fråga jag när han vaknat till lite. Just den frågan hade plågat mig under natten. 

"Jag tycker vi kan ta och vänta ett litet tag." Svara han efter en sund och jag nicka.

"Ja de låter bra." Sa jag och gav honom en snabb kyss."Ska vi väcka Robin och Teo bara för att vi kan?" Fråga jag sen och Ivars mungipor drogs upp i ett leende. Han nickade entusiastiskt och sprang fram till Robins säng. Han börja hoppa på Robin samtidigt som han skrek:

"Robin vakna! Vakna Robin! Du måste vakna!" Jag satt kvar på Ivars säng och skratta medans Ivar nu gick över till Teos säng."TEO VAKNA!"

"Vafan vill du?" Fråga Robin surt.

"DET ÄR JULAFTON!" Skrek Ivar så högt han bara kunde

"Va är de?" Fråga Teo som fortfarande var halvt sovande. 

"Nej de är det inte ditt dumhuvud." Snäste Robin surt och la sig ner igen för att försöka somna om. Teo som blivit sur då Robin kallat honom dumhuvud gick och tog den halvtomma (Ja jag är en sån person som säger att glaset är halvtomt) vattenflaskan på Robins nattduksbord och hände vattnet över honom. Med ett öronbedövande skrik for Robin upp ur sängen och for fram mot Teo.

"Teo spring han kommer mörda dig." Varna Ivar honom. De var dock försent då Robin redan fått tag i honom och slängt honom över axeln.

"Nej Ivar, Leo hjälp mig!" Skrek Teo förtvivlat då Robin börja gå mot dörren.

"Jag tänker inte reta upp Robin när han är såhär." Svara Ivar och jag nicka instämmande. Vi följde efter Robin när han bar iväg Teo. Han gick ut ur huset, ner för kullen och ut på bryggan. 

"Nej Robin sluta jag vill in-" Men längre hann Teo inte säga innan hans ord blev dränkta av allt vatten som omslöt honom. Han var under ytan några sekunder innan hans huvud stack upp ovanför. Han tog några djupa andetag innan han sprang upp på stranden för att jaga efter Robin.

"Fuck." Var de ända jag kunde höra Robin säga innan dem båda sprang iväg mot båthuset. Även fast Teo hade blöta kläder och var ganska liten kom han ikapp Robin ganska snabbt. Teo tackla honom och nu låg dem båda på marken i en hög av ben och armar. Dem låg där och brottades ett tag men tillslut så vann Robin. De båda hade blöta kläder som var täckta med gräs, väktarna kommer inte bli glada. 

"Fan va korkade ni är som rulla omkring med blöta kläder på gräsmattan." Sa jag och himla med ögonen åt deras dumhet. Robin och Teo kolla på varandra och börja sen springa mot oss. Jag sprang så fort jag bara kunde, jag tror inte jag någonsin sprungit såhär snabbt förut med Ivar hack i häll. Vi sprang in precis då Robin och Teo börja komma ikapp oss. Men samma ögonblick vi kom innanför dörren tog två väktare tag i Robin och Teo. Jag stanna inte för att höra vad dem sa men de var något om 'ouppfostrade' och 'ni stökar bara ner'. Jag och Ivar skyndade oss upp på vårt rum skrattandes. 

"Dem kommer få så mycket skit för de här." Sa jag med ett skratt då vi stängt dörren efter oss.

"Ja verkligen." Instämde Ivar. 

"Fast dem får skylla sig själva lite faktiskt."

"Ja."

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Jag äter nachos och lyssnar på Billie Eilish, kan livet bli bättre?

//J