Man skulle kunna säga att Leo hade ett ganska fucked up liv. Han rökte på, drack, snatta, klottra, skar sig och var nästan aldrig i skolan. Men de var liksom ingen som brydde sig. Alla bara strunta i de tills dagen då soc fick reda på vad han gjorde...
Jag låg med huvudet i Ivars knä. Jag hade somnat kort efter att han kommit tillbaks då jag inte sovit på ett tag och nu äntligen kunde slappna av. Jag hade dock vaknat av sänkta röster.
"De är fan bra att du kom tillbaks Leo har varken ätit eller sovit under tiden du varit borta." Viska Robin vilket fick Ivar att sucka.
"Det var ett misstag att rymma." Sa han sen uppgivet.
"Men varför stack du?" Man kunde tydligt höra nyfikenheten i Teos röst när han fråga det.
"Jag överreagera bara de är ingen fara." Försäkra Ivar dem. Robin och Teo verka nöja sig med de svaret för dem fråga inget mer om det.
"Ska vi flytta på Leo till hans säng?" Fråga Robin efter ett tag. Jag hade nästan glömt bort att jag låg i Ivars säng.
"Nej de går bra sängen är stor nog för oss båda och jag vill inte väcka honom." Svara Ivar vilket gjorde mig lättat. Jag ville inte lämna honom riktigt än. Jag kände hur Ivars ben försvann under mitt huvud och hur madrassen sjönk ner bredvid mig.
"Godnatt." Viska Teo och släkte lampan. Vi alla låg i tystnad ett tag men tystnaden bröts när hörde jag Robins snarkningar. Ivar kysste min kind panna och viska ett lågt:
"Godnatt." När han sagt de kysste jag honom.
"Jag har saknat dig så jävla mycket." Snyfta jag fram när jag drog mig ifrån honom. Ivar var lite förvånad över att jag var vaken men log mot mig.
"Jag har saknat dig med. Förlåt för att jag stack, jag överreagera nog. Men snälla skada inte dig själv igen." Svara han också snyftande nu.
"Jag ska inte göra de igen jag lovar." Försäkra jag honom och torka bort hans tårar. Jag kysste honom igen och det kändes så rätt. Tyvärr så behövde vi dra ifrån för att få luft. Sen så somna vi där i varandras armar.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Lärde mig göra en ollie idag, dog typ på kuppen men de var värt de. Kort kapitel jag vet men jag var inte på humör för att skriva just nu.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
Vänta, vänta. Över 1000 läsningar? De är fan helt sjukt. Kan knappt förstå att de är sant. De glädjer mig att folk uppskattar den skit jag skriver. Tack❤️
