Ungdomshem>>Gruller

17. Studsmatta och gungor

~Gray~

Jag satt på en av dem gamla däckgungorna med Teo vid min sida. Robin och Ivar var några meter framför oss, hoppandes upp och ner på en studsmatta. Studsmattans fjädrar jämra sig varje gång en kropp tryckte ner mattan. Gungornas kedjor var gamla och rostiga och gnissla när vi tog fart. Mina fötter släpades i marken medans Teos svävade några centimeter över jorden. Jag hade lånat ut mina skor till Robin då han tappat bort sina, som vanligt, så mina fötter var smutsiga från marken under mig. Små dammoln bildades runt mig då mina fötter röjde genom jorden. Det blev två mörka spår efter mina fötter efter ett tags gungande. Jag hade jord under naglarna men de störde mig inte alls. Solens sista strålar för dagen nådde mitt ansikte viket fick mig att kisa. Solen gick ner vid sjön och speglade sig i vattnet. Jag kola bort mot Robin och Ivar igen då jag inte hörde jämrandet från fjädrarna. Dem låg ner på studsmattan, helt utmattade. Jag kunde höra deras skratt bubbla ut i natten. Stjärnor började nu visa sig på himlen som övergick från en orange till en marinblå färg. Jag hörde skrapande ljud då Teo stannade sin gunga. Min blick for mot honom av de plötsliga ljudet. Han såg lite tveksam ut som om han ville säga något men visste inte om han borde.

"Eeh Leo får jag fråga dig en sak." Fråga han tillslut. Som den dryga människa jag är svara jag:

"Om jag inte misstar mig gjorde du det, men du får fråga en sak till." Han log lite svagt.

"Heh jo är du och Ivar tillsammans?" Fråga som förut gjort min nervös påvärka mig inte alls.

"Ja." Svaret var enkelt men ändå tydligt. Ja vi var ihop."Är de något mellan dig och Robin?" Min fråga fick Teo att rodna och kolla ner mot sina smutsiga skor.

"Asså jag vet inte riktigt. Vi har hållit på men vi är inte riktigt ihop." Han Rodna ännu mer och kolla nu bort mot Robin och Ivar som fortfarande låg på studsmattan. Helt synkat ställde vi oss upp och gick bort till dem. Ingen av dem reagera förrns vi klättra upp på studsmattan. Robin satte sig halvt upp och kolla på oss men la sig snabbt ner igen. Teo la sig ner mellan Robin och Ivar, närmast Robin såklart. Ja la mig ner på Ivar andra sida med mitt huvud på hans bröstkorg. Jag kände hur mitt huvud lyftes upp och när han andades. Jag kunde höra hans hjärtslag tydligt i mitt vänstra öra. Jag kunde se månen gå upp i fjärran. Jag kände lukten av rök som låg kvar i luften från brasan vi hade haft tänd tidigare under dagen. Jag kände smaken av Ivars läppar mot mina.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Trevligt att vara sjuk då, eller inte. De bra är att jag faktiskt får saker gjorda.

//J