Man skulle kunna säga att Leo hade ett ganska fucked up liv. Han rökte på, drack, snatta, klottra, skar sig och var nästan aldrig i skolan. Men de var liksom ingen som brydde sig. Alla bara strunta i de tills dagen då soc fick reda på vad han gjorde...
Jag vakna upp före alla andra, vilket kanske var bäst så då jag börjat blöda under natten. Det hade inte kommit något på sängkläderna som tur var men hela tröjan var full med torkat blod. Jag tog en ny tröja och skyndade mig in på toaletten. När jag tog av mig tröja sved det igen och jag märkte att de var torkat blod vid så gott som alla sår. Jag tvätta bort blodet från mina armar innan jag börja med tröjan. Min mamma hade för länge sen lärt mig att kallt vatten tog bort blod från kläder så jag prova. Jag höll tröjan under kranen och långsamt började blodet försvinna då de iskalla vattnet sköljde igenom tyget. När allt blod var borta stängde jag av kranen och gick ut. Dem andra sov fortfarande så jag smög ut genom dörren och ner för trappan. Det var folk inne i matsalen men jag skynda mig förbi dem. Jag gick in i tvättstugan för att hänga upp min genomblöta tröja på en av tvättlinorna. När jag ändå var där hämta jag våra rena kläder som låg i 3 olika högar på ett bord, Teo hade inte fått en hög än. När jag gått upp för trappan och börja gå mot dörren sprang Ivar in i mig. Så fort han märkte att det var jag drog han in mig i sin famn.
"Jag drömde att du åkte här ifrån sen så var du inte i din säng och jag trodde dem tagit dig ifrån mig." Snyfta han fram mot min axel.
"Nej jag lämnar dig inte, aldrig." Försäkra jag honom."Jag skulle bara hämta våra kläder från tvättstugan." Han höll om mig ännu hårdare innan vi gick tillbaks till rummet. Robin och Teo hade också vaknat vid de här laget. Teo hade sovit utan tröja och man såg verkligen hur mager han var. Revbenen stack ut och hans armar var tunna och beniga. Robin fick syn på kläderna i min famn och skutta fram till mig.
"Tack Leo." Sa han och tog med sina kläder till sin byrå. Ivar tog sina kläder och jag blev lämnad i dörröppningen med ett par av mina tröjor. Jag la dem i en av dem två lådor min byrå bestod av, vi behövde ändå inte mer än så. Under tiden vi lagt in våra kläder hade Teo tagit på sin en tröja och ett par shorts.
"Så vad ska vi hitta på idag för att hamna i mer trubbel?" Frågade Teo ironiskt och titta på oss.
"Vi kan göra vad som helst och vi kommer hamna i trubbel." Svara Robin och himla med ögonen."Jag lovar vi skulle kunna göra typ barkbåtar och dem skulle hitta något fel med det." De fick oss att skratta även fast vi visste att de var sant.
"Ja men då gör vi barkbåtar så får vi se vad som händer." Sa Ivar och vi andra höll med. Vi gick ut på gården och mot skogen. Vi gick runt ett tag för att leta efter bra barkbitar. Tillslut hittade Teo två ganska stora och lagom tjock barkbit.
"Ska vi göra en tävling av de?" Fråga Robin, såklart. Han var så himla tävlingsinriktad.
"Ja varför inte." svara Teo till min förvåning."Jag och Robin mot er två." Jag och Ivar gick med på förslaget och båtbyggandet började. Jag och Ivar tog vår barkbit och gick tillbaks mot huset. Robin och Teo däremot sprang hela vägen tillbaks. Vi byggde våra barkbåtar, limma på en mast, fixa ett segel och sånt. Dem blev inte vackra men dem flöt. Vi sprang ner till bastun som fanns lite längre ner. Enligt Robin använder väktarna den på kvällarna vilket jag tror är sant. Nere vid vattnet där var de strömt så de var ett perfekt ställe för barkbåtar. Ivar och Robin ställde sig längre upp i ån och skulle släppa båtarna medans jag och Teo stod längre ner för att fånga dem. Dem släppte båtarna som åkte ganska segt i början men sedan fick fart när strömmen tog tag i dem. Min och Ivars båt fastnade i en gen men var loss snabbt igen då strömmen var så stark. De såg först ut som att Robin och Teo skulle vinna men deras båt tog in för mycket vatten så den höll på att sjunka. Men tillslut så var det min och Ivars båt som vann. När jag sträckte mig ner för ta tag i båten åkte min tröjärm upp lite. Jag märkte att Teos blick låg på mina fortfarande färska sår.
"Berätta inte för dem så berättar jag inte att du inte ätit sen du kom hit." Viska jag till Teo och han nicka. Vi båda hade hemligheter vi inte ville skulle läckas. Robin och Ivar som inte märkt vår ganska korta konversation vadande ner genom ån. Robin såg ganska sur ut, antagligen för att dem förlora. Ivar gav mig en high-five när dem kom fram till oss.
"Bättre lycka nästa gång." Sa Teo men innan någon av oss han svara kom de tre väktare ut från bastun. Jag tror dem hette Emma, Josef och Sebastian. Jag är inte så bra på namn.
"Sa ju att vi skulle hamna i trubbel." Viska Robin när han fick syn på dem.
"Ni vet att ni inte får vara i vattnet utan uppsyn." Skrek hon jag tror hette Emma.
"Tyvärr så blev jag inte informerad om de." Skrek Teo tillbaks.
"Inte jag heller." Kontrar jag och väktarna ser inte glada ut.
"Robin, Ivar varför har ni inte berättat de för dem?" Frågade Josef ilsket.
"Vi glömde." Mumla Robin.
"Förresten Teo har du ätit idag?" Frågade Emma skeptiskt. Han nicka till svar men jag märkte att dem inte trodde honom.
"Jag och Teo åt yoghurt förut." Skrek jag tillbaks i ett försök att låta oss vara. Teo gav mig en tacksam blick. Jag visste att om jag hjälpte honom skulle han inte berätta för någon vad jag gjort. Vi blev iallafall tvungna att gå tillbaka till huset och stanna inne resten av dagen. Dem ställde in mat till Teo men han rörde den inte.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Märkte just detta:
Ups! Gambar ini tidak mengikuti Pedoman Konten kami. Untuk melanjutkan publikasi, hapuslah gambar ini atau unggah gambar lain.
Ups! Gambar ini tidak mengikuti Pedoman Konten kami. Untuk melanjutkan publikasi, hapuslah gambar ini atau unggah gambar lain.
DEM HAR PÅ SIG SAMMA FUCKING TRÖJA JAG DÖR DE ÄR SÅ GAAAAAY
