Ungdomshem>>Gruller

28. Blodiga jeans

~Kladd~

Jag och Robin satt på en gunga. Dem andra var långt ute i vattnet. Robins armar släppte gungans kedjor för att hålla om min midja. Jag såg hur ett gäng ungdomar övervaka oss från skogsbrynet. Dem gick mot oss, ledda av en kort, blond kille.

"Vafan gör ni här?" Hans röst var hård och hotfull.

"Gungar?" svara Robin obrydd av den andra killens hårda ton. Robins svar fick mig att skratta. 

"Nä jag mena hur vågar ni vara här jävla bögar." Robin tittade på honom med ilsken blick.

"Ja vi är bögar lev med de." Robins svar gjorde den andra kille arg, väldigt arg.

"Jävla kuksugare dra åt helvete." Skrek en av killarna längre bak.

"Åtminstone är de någon som vill suga av mig." De Robin sa fick mig och även några i närheten att små skratta. Den andra killen knuffa bort mig och tog tag i Robin. Mitt huvud slog i asfalten och allt svartna.

* * *

Pip, pip, pip. De första jag märkte när jag vakna upp igen var blodspår på ett par jeans. Men dem tillhörde inte mig. De var inte mycket bara några droppar men dem stack ändå ut mot de blåa tyget. Rummet jag befann mig i var ett sterilt vitt rum, efter ett tags granskning såg jag att de var en sjukhussal. Jag bländades av taklamporna när jag kolla upp för att försöka urskilja vart jag befann mig. Jag försökte resa mig upp med föll ihop på sängen ingen då de kändes som att mitt huvud var gjort av bly.

"Teo ta de lugnt." Rösten var lugn och försiktig. Jag blinka några gånger för att få tillbaks synen och när jag väl gjort de märkte jag att rösten kom från Leo.

"Vad hände?" Fråga jag med skrovlig röst. Leo sucka och kolla bort från mig.

"Efter att du svimma så börja dem slå Robin. Han gjorde motstånd men dem va liksom 15 mot 1 så han klara sig inte särskilt länge. Så fort dem kom fram till er sprang jag, Ivar, Hugo, Samuel och Lisa upp ur vattnet. Du skulle bara sett hur förbannad Hugo var när vi kom fram till er. Han slängde sig på killen som slängde dig i marken. Sen ingrep väktarna, polisen kom och nu är vi här." Mina hand for upp til mitt huvud då de värkte igen. Jag kände ett strävt tyg under in fingrar.

"Varför har jag bandage?" Fråga jag svagt. och kolla upp på honom.

"Läkarna säger att du fick en hjärnskakning när du slog i huvudet." Svara han försiktigt. Jag märkte hur han undvek att berätta något. Han vägrade ha ögonkontakt med mig oavsett hur länge jag stirra på honom. Sen slog de mig.

"Vart är Robin?" Paniken spred sig i kroppen då jag insåg att jag inte visste var Robin fanns.

"Han ligger i en avskild sal." Svara Leo lågt.

"Vad hände med honom?" Min röst var skakig då jag var rädd för svaret.

"Jag vet inte riktigt." Leos svar gjorde min inte lugnare. Jag började andas snabbare och hela kroppen skaka. Jag hörde inte längre Leos röst även fast han rörde på läpparna. Jag märkte inte ens när Leo tryckte på en knapp som kallade på en sköterska. Tårar börja rinna ner för mina kinder utan att jag visste varför. Helt plötsligt kände jag en smärta i armen. När jag kolla dit såg jag en sköterska sticka en spruta in min vänsterarm. Allt blev återigen svart.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

De är ju jätte kul att få vaccin så man är helt förlamad i armen. När man trodde livet inte kunde bli sämre.

//J