Ungdomshem>>Gruller

27. En dag på stranden

~Gray~

Den varma asfalten bränner under mina bara fötter. Robin hade fortfarande inte lämnat tillbaks mina skor. Små stenar trängde sig in i huden, men inte så djupt att dem stanna kvar när jag fortsatte gå. Jag halta till då och då när extra vassa stenar borrades in i mina fotsulor. Tunga andetag lämnade mig då vi gått ett tag i den skoningslösa hettan och det nu kom en uppförsbacke. Vart väggen ledde oss hade jag inte riktigt fått klart för mig. Jag hade hört Robin svamla om en lekpark och att vi alla skulle gå. Min handrygg nuddade vi Ivars med jämna mellanrum. Vi ville inte håll hand framför dem andra då åtminstone hälften av väktarna var homofobiska. Han log svagt åt mig. Vi fortsatte gå i kanske en timme innan vi kom fram till en strand. Vid stranden fanns en lekpark och några bänkar. Vi gick bort och till skuggan av några träd och ställde ner våra grejer. 

"Okej är alla här?" Fråga Emma när vi samlats i en ring runt henne. Hon räkna oss innan hon fortsatte."Okej reglerna är såhär: Ni får inte prata de folk här, gör ni de skickas ni hem i handbojor. Ni får inte komma nära någon, ni räknas ju faktiskt som samhällsfaror." Den sista meningen gjorde mig upprörd. Ja vi alla var lite sjuka i huvudet men hon behöver ju inte kalla oss för samhällsfaror för de. Hugo reagera annorlunda än oss andra. Jag hade fått lära mig den hårda vägen att han hade aggression problem. Han var på väg att hoppa på henne men Samuel höll honom tillbaks. Åsynen av Hugos ilska fick Emma att le skadeglatt. Som att säga att hon hade rätt. Att vi var samhällsfaror.

"Var de allt?" Fråga Robin uttråkat. Emma nicka och vi alla skynda oss ifrån henne. Ivar och Samuel försökte förgäves lugna ner Hugo. Deras försök hjälpte inte, de gjorde bara Hugo ännu argare. De sluta med att Ivar slängde Hugo över axeln och gick ut på bryggan efter att Hugo knuffat omkull både Lisa och Samuel i sanden. Man kunde höra ett öronbedövande tjut från Hugo innan han röst kvävdes av vattnet.

"Kommer han inte bli ännu argare nu?" Fråga jag Robin osäkert.

"Nädå vi brukar göra såhär när han inte kan kontrollera sig själv och de funkar." Försäkra han mig innan han gick bort till gungorna med Teo. Jag himla med ögonen åt deras drastiska åtgärder men de verka fungera då Hugo nu kom upp på stranden igen med ett leende på läpparna. Hans kläder var genomblöta men dem torka nog snabbt i de brännande solskenet. Vi hade inte blivit tillsagda att ta med oss badkläder så vi fick bada med kläderna på. De satt en barnfamilj under ett parasoll som kolla på oss konstigt en bit bort. Jag strunta i deras blickar då jag inte längre brydde mig. Jag hade nu även slutat ha på mig långärmade tröjor då jag inte skämdes över mina ärr. Ärren gjorde att ännu fler blickar hämna på mig än på dem andra. Inte ens Hugo som skrikit tills hans röst försvann för bara några minuter sedan väckte mer uppmärksamhet. Sanden under mig fastnade mellan tårna när jag gick mot vattnet. Jag sprang den sista biten för att komma i vattnet och undvika blickarna. När de iskalla vattnet omslöt mig fick jag ny energi. Jag och Hugo simma ut till platsen där Lisa, Samuel och Ivar var. De var bara Ivar som såg oss komma simmandes mot dem. Jag gav Hugo en blick innan vi dök ner under ytan och simma närmade dem. Under vattnet var allt suddigare, som om man hade en plastpåse på huvudet. Jag tog tag i Lisas fot medans Hugos tog tag i Samuels vad. Jag kunde höra kvävda skrik från ytan innan vi återvände upp. 

"Fan va du skrämde mig." Utbrast Samuel när han fick syn på mig. Lisa såg surt på mig men Ivar skratta bara. Han sluta inte skratta förrns han fick syn på något bakom mig. Jag kolla bort mot stranden och lekparken där Robin och Teo var. Dem satt på en av gungorna, Teo i Robins knä.

"Dem är så gulliga tillsammans." Sa Hugo till allas förvåning. De kändes bara inte som en sak han skulle säga. Vi alla mumla bara till svar, oförmögna att säga något då vi såg några rusa fram mot våra vänner vid gungorna.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

De tog mig typ 5 dagar att skriva den här delen medans andra dagar kan jag skriva nästan tre. De är anledningen till varför jag inte publicerar delarna direkt när jag är klar. Sen så gör de ingen att de tog lång tid då jag ligger 15 delar förre. Jag kommer dock inte släppa delar lika ofta längre. Im sorry. De har hänt en del grejer just nu så de blir bara en del i veckan, om ens de. Förlåt...

//J