~Ivar~
Jag fatta inte vad som hände. Helt plötsligt så slutade Leo prata med mig. Han slutade äta, gå upp på morgonen och ingen förklara varför. Linda hade sagt att han hade problem hemma men jag visste inget om hans familj. Vi prata liksom aldrig om de. Nu önska jag att vi gjort de. Jag vill så gärna veta vad de är som bekymrar honom. Allt jag försöker göra är att hjälpa honom men han stöter bort mig hela tiden. Robin hade iallafall kommit tillbaks nu. Han hade ett 3dm långt ärr som gick tvärs över magen. Robin var beskyddande vid Teos sida 24/7 vilket inte förvåna mig då Teo fortfarande var i dåligt skick. Jag sov inte i samma säng som Leo längre då han drog sig ifrån mig varje gång jag närmade mig honom. De gjorde han dock mot alla som närma sig men jag kunde inte låta bli att känna smärtan av de. Som om jag inte var tillräckligt bra. Robin försäkrar mig om att de går över snart men jag märker att till och med han tvivlar på sina egna ord. Jag önska att skulle bli som vanligt igen.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Okej nej jag är inte död. Jag är hemskt ledsen för att jag inte lagt upp något på jag vet inte hur länge. Men nu är de så att jag som den klantiga individen jag är har lyckats få hjärnskakning. Yay... Men iallafall så betyder de att jag får jätte ont i huvudet när jag försöker konsentrera mig på nånting till exempel skriva. Så de kanske inte kommer mycket på ett tag men ni är väl vana vid de här laget. Vi hörs.
//J
ESTÁS LEYENDO
Ungdomshem>>Gruller
FanficMan skulle kunna säga att Leo hade ett ganska fucked up liv. Han rökte på, drack, snatta, klottra, skar sig och var nästan aldrig i skolan. Men de var liksom ingen som brydde sig. Alla bara strunta i de tills dagen då soc fick reda på vad han gjorde...