Ungdomshem>>Gruller

13. Hello welcome home...

~Gray~

Jag hade inte gått ur sängen på 3 dagar förutom då jag gick på toa. Ingen hade sett Ivar eller hittat honom. Jag har gått ner väldigt mycket i vikt då jag inte åt något. Teo och Robin hade gett mig vatten så jag överlevde men annars interagera dem inte med mig alls. Idag hade dock Robin dragit upp mig ur sängen för att umgås med dem. Dem drog ner mig för trappa och in i matsalen. På vägen ditt gick vi förbi en spegel och jag blev nästan rädd för mig själv. Jag hade mörka påsar under ögonen, insjunkna kinder och blek hy. Robin drog med mig till ett av borden där vi satte oss.

"Okej du behöver inte prata med oss men snälla isolera dig inte såhär." Sa Robin med bekymrad röst. Jag bara nicka och kolla ut genom fönstret. Robin och Teo spelade vändtia. Teo vann för de mesta vilket gjorde Robin ganska arg.

"Ska vi köra en gång till eller är du trött på att förlora?" Frågade Teo retsamt efter att ha vunnit en femte gång.

"Ja du kommer ju inte få kuk i kväll." Svara Robin barskt. Just den meningen fick mig att reagera och vända mig mot dem."Jag skoja ju bara, såklart." Skynda han sig att säga när jag kolla mot dem.

"Så jag får kuk ikväll?" Retades Teo och Robin gav honom en ilsken blick.

"Ska vi spela eller inte?" Fräste Robin irriterat men jag kunde se hur hans kinder blev lite rödare. Jag himla med ögonen åt dem och kollade ut genom fönstret igen. Det regnade. Inte lite duggregn utan de verkligen spöregnade. Jag fick flashbacks från dagen då Ivar och Robin suttit här och spelat kort. Jag kände sorg sprida i kroppen av minnena av Ivar. Jag kollade bort mot vägen och undra vart han kunde ha tagit vägen. Jag tyckte jag såg en siluett en bit bort på vägen. Jag trodde jag inbillade mig på grund av sömnbrist så jag blinka flera gånger och titta igen. Siluetten var kvar, och den blev större. När siluetten var tillräckligt stor för att jag skulle se att det var en människa reste jag mig upp.

"Leo vart ska du?" Fråga Teo medans jag skynda mig mot utgången. Jag öppna dörren och där stod han, helt genom blöt. Jag tveka inte en sekund utan bara kasta mig i hans armar. Han höll om mig hårt och allt kändes rätt igen. Jag tänkte säga något men hann inte då vi hörde Robin skrika:

"VAFAN TEO SLUTA FUSKA!" Jag skratta åt honom tog med Ivar in. Jag höll hans hand då vi gick in i matsalen. När Robin och Teo såg oss tappa dem nästan hackorna. Vet inte om de var för att Ivar var tillbaks eller för att jag höll i hans hand.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

.-..- -- --- -... -... .- --. .-.. --- -... -... -.--

//J