Vän eller Flickvän?

Kapitel 17

-Tröstkille?-

( Sabinas perspektiv )

Mitt liv går sakta under. Min pappa dog på min födelsedag, jag hångla med Oscar vilket har gjort att jag har stött ut Sara och Felix ur mitt liv och skolan går så dåligt att jag snart behöver ta extra kurser för att komma ikapp.
Det finns inget som kan göra mitt liv värre nu.
Vem ska jag gå till nu? Vem kan acceptera mig i denna stund? Vem kan ta emot mig och trösta mig och fortfarande älska mig fast allt som har hänt? Sen slog det mig! En person finns kvar som har tid med mig och som kan acceptera mig i denna stund och fortfarande bryr sig om mig.... Oscar. Och jag är desperat. Jag behöver en axel att gråta mot och just nu går vilken som helst bra.

( S = Sabina och O = Oscar )

S - Hej! Du Oscar kan du möta mig i parken?
O - Visst jag är där om 5.
S - Vi ses.

( Samtalet slut )

Efter bara några minuter ser jag Oscar komma mot mig.
Oscar - Tjena! Vad vill du?
Jag - Hur visste du att jag ville något?
Oscar - Imorse verkade det som att du aldrig mer ville träffa mig. Så vad är det?
Jag - Oscar ingen mer vill ha mig, eller va med mig. Ingen bryr sig om mig längre. Sara vill aldrig mer se mig och Felix vill aldrig mer vara med mig. Jag har ingen Oscar.

Oscar omfamnar mig i en varm kram och pussar mig lätt på pannan.
Oscar - Du pratar bara strunt! Om de inte vill träffa dig mer är de skurkarna här. Du är den finaste, smartaste och vackraste tjejen jag vet.
Jag älskar dig Sabina och det vet du. Jag kommer aldrig lämna din sida.

Oscars ord gör mig varm inombords. Det kanske var Oscar jag skulle välja hela tiden? I vilket fall är Oscar den jag skulle välja nu. Och jag måste visa min kärlek för han. Jag tittar in i hans vackra ögon som jag kan se hela världen i. Det känns som att det bara är vi två. Ingen annan finns kvar på jorden bara jag och Oscar. Han lutar sig fram och kysser mig lät på läpparna. Jag besvarar kyssen intensivt. Han placerar sina händer på min midja och jag placerar mina runt hans nacke.

Hans händer letar sig under min tröja och mina händer placeras på hans byxkant. Jag inser i det ögonblicket att vi inte är ensamma. Vi är i en fuckingpark och är jävligt snuskiga.
Jag avslutar kyssen och Oscar tittar förvirrat på mig.
Oscar - Vad är det?
Jag - Vi är i en park. Det här känns fel! Jag menar det kändes rätt men nu känns det fel.
Oscar - Sabina du betyder allt för mig. Du må kännas som att du är den ända människan på jorden men du betyder hela världen för mig.
Jag älskar dig!

Han tala från hjärtat och hans ord fick mig att smälta. Hur kan han se så rätt ut men när man är med han känns det bara fel?

( Oscars perspektiv )

Ibland förstår jag mig inte på den här tjejen. Jag gör allt för henne och skulle göra vad som helst för att göra henne lycklig. Men att vara hennes tröstkille? Hur mycket jag än försöker är jag fortfarande ett spel för henne. Hon kan bara få mig att komma när hon behöver en tröstkille men ändå kan hon inte komma ur vänzonen för det känns fel för henne.
Jag - Om du vill ha en tröstkille får du leta någon annanstans Sabina. Jag är ledsen men jag vill inte spela det här spelet längre.
Sabina - Oscar du är inte min tröstkille!
Jag - Jasså? Varför vill du bara vara med mig under dina dystra stunder? Få kyssa mig för att du ska må bättre och sen säga att du bara vill vara vän? Om inte det är tröstkille vet jag inte vad annars det kan vara.

Hon tittar ner mot marken. Jag känner att hon tar min hand och håller om den hårt. Hon tittar upp på mig med tårar som täcker ögonen.
Sabina - Oscar jag är så ledsen. Du har rätt. Jag använder dig som en tröstkille och jag är så ledsen. Jag förstår om du aldrig mer vill prata med mig. Jag är en hemsk person och...
Jag avbryter henne.
Jag - Du är inte hemsk. Jag skulle aldrig kunna sluta bry mig om dig. Jag skulle aldrig sluta älska dig. Men jag tror inte du är redo att vara ihop med mig. Men om du någonsin ändrar dig är det bara att ringa. Med de orden lämnar hon mig med ett leende.

Hon är helt fantastisk och förtjänar inte den sorgen hon har fått uppleva de senaste dagarna. Och det ska jag fixa!