Vän eller Flickvän?

Kapitel 19

-Känslor som inte försvinner-

( Sabinas perspektiv )

Jag orka inte äta. Jag bara står där helt ensam i skolkorridoren. Jag är både förkrossad och arg men står ändå stadigt på marken. Jag orkar inte med att jag ska vara skurken i detta. Jag såra han men nu sårar han mig!
Om han förlåter mig kommer jag förlåta honom? Jag ser att Sara kommer snabbt springandes mot mig. Har hon glömt nått i klassrummet eller? Innan när jag stod där ensam var allt bra men när jag ser Sara gick allt sönder.

Tår efter tår rinner ner för mina kinder. Gud jag insåg precis att jag aldrig har gråtit så mycket som jag har gjort nu.
När Sara kommer närmare ser jag att hon också gråter.
Sara - Sabina jag är så ledsen! Jag skulle aldrig kastat ut dig ur mitt liv!
Det som kommer ut från hennes mun var en stor chock.
Hon stod mitt framför mig med tårar som täcker ögonen. Själv gråter jag inte längre.
Sara - Sabina kan du förlåta mig? Jag har varit så elak! Det var inte ditt fel jag var förblindad av Oscar! Snälla kan du förlåta mig? Jag vet inte vad jag skulle göra utan dig!

Nu gråter jag igen men den här gången är det glädjetårar.
Jag - Sara jag kan inte förlåta dig om du inte gör en sak!
Sara - Vad?
Jag - Om du förlåter mig! Jag kunde vara smartare. Förlåter du mig?
Sara - såklart jag förlåter dig!
Jag kramar Sara. Jag har saknat hennes kramar och att få känna hennes doft av hennes Victoria secret parfym. Jag har saknat våra samtal varje kväll och att säga hur mycket hon betyder för mig. Utan henne hade jag inte varit den människan jag är idag och jag ljuger inte när jag säger att hon betyder hela världen för mig.

Hon avslutar kramen och tittar bak.
Jag - Vad är det?
Sara - Jag tyckte jag hörde något.
Jag tittar åt samma håll som Sara men jag varken ser eller hör något.
Jag - Det var säkert ingenting.

( Felix perspektiv )

När Sara gick iväg blev jag fundersam. Var skulle hon och varför hade hon så bråttom?
Så jag bestämde mig för att stalka henne. Det är inte konstigt!
När jag väl hitta henne prata hon med Sabina och jag lyssna noga på varje ord de sa.
När de hade kramats ett bra tag titta Sara bak där jag stod och gömde mig bakom en vägg. Jag gick snabbt bakom väggen och gömde mig så hon inte skulle se. Det Sara sa eka i mitt huvud "jag var förblindad av Oscar".
Allt stämde nu. Jag fatta inte innan varför hon blev arg på Sabina men nu föll alla bitarna på plats. Sara är kär i Oscar! Jag trodde det var Oscar som kysste Sara men det blev aldrig något för han var fortfarande kär i Sabina och att Sara inte gilla Oscar.
Men då krossade Oscar Saras hjärta.

Jag smög så tyst jag kunde därifrån. När jag väl kom ut på skolgården satt högtalarna igång på skolorna.
Rektorn - Lystring alla elever! Vi har fått en läcka på västra byggnaden och måste avbryta skoldagen vilket menar att skolan är slut och ni kan gå hem. Vi kommer meddela era föräldrar när skolan börjar igen men som det ser ut nu kommer skolan vara stäng i en vecka.

Schysst tänkte jag för mig själv. Så mycket drama som hade hänt behövde jag en paus.
Jag gick till mitt skåp och hämta min mobil och väska.
Jag låste upp min mobil och var bombad med meddelande från Oscar.
Jag kolla i telefonboken på mobilen för att hitta Oscar och ringa upp han och fråga vad han ville.

( F = Felix O = Oscar )

F - Hej mannen! Vad gör du?
O - Inget speciellt slutade precis jobbet. Själv då?
F - Skolan har ställts in på grund av skada i västra byggnaden. Du ville prata med mig. Lust att ta en pizza?
O - Visst ses om 20!

( Samtalet slut )

Skönt att Oscar precis hade jobbat klart. På måndagar är han ledig från skolan för att han jobbar med Daff då ensam.
När jag ska gå ut på skolgården för att gå till pizzerian möts jag av Sabina som ger mig en bitchblik. Jag låtsas inte se och går förbi henne.

När jag är halvvägs till pizzerian upptäcker jag att hon följer efter mig!
Jag vänder mig om hastigt.
Jag - Kan du sluta följa efter mig?
Sabina - Det är inte mitt fel att du ska åt det hållet jag ska! Vart ska du förresten?
Jag - Har inte du med att göra. Vart ska du?
Sabina - Eftersom jag är trevlig och faktiskt svarar på din fråga. Jag ska till pizzerian och träffa Oscar.
Jag tittar förvirrat på henne.
Sabina - Vad?
Jag - Jag ska till pizzerian och träffa Oscar!

Vi båda suckar irriterat.
Vi går snabbt för att få en förklaring av Oscar varför han gjorde detta.
När vi kommer fram sitter Oscar vid ett bord och hade redan beställt dricka.
Jag och Sabina kommer fram och tittar surt på Oscar.
Jag - Varför!?
Oscar - Sabina kommer du ihåg att jag skulle göra vad som helst för att göra dig lycklig?
Sabina - ja...
Oscar - Jag vet att du är lycklig med Felix! Jag vet att ni båda har känslor för varandra fortfarande. Så därför ska jag förklara vad som egentligen hände.

Sabina ser inte arg ut längre. Jag där i mot var rasande. Jag har sagt gång på gång att jag inte vill ha något med henne att göra och ändå kan ingen låta mig vara!
Jag - Jag vill inte höra något mer om detta!
Jag vänder mig om för att gå min väg men innan jag ens var nära dörren tog någon tag i min arm. Det var Sabina!
Sabina - Snälla lyssna bara. Om du fortfarande inte vill ha mig tillbaka ska inte jag eller någon annan störa dig igen.

Jag vet att det här aldrig kommer sluta om jag inte lyssnar. Jag rycker mig ur hennes grepp och tar en stol och sätter mig mitt i mot Oscar.

( Oscars perspektiv )

När Felix väl har satt sig sätter sig Sabina också ned. Jag förklarar allt vad som hände. Felix ser inte arg ut längre när jag väl är klar mer förvirrad. Han kliar sig i bakhuvudet och har en tänkande minn.
Felix reser sig upp och tittar på Sabina.
Felix - Som jag sa jag vill inte höra något mer om detta.
Det var det sista han sa innan han gick därifrån.
Om inte Felix ändrar sig när Sabina ber om ursäkt, när hans och Sabinas vänner ber honom eller när han får veta hela sanningen ändrar han sig aldrig.

Sabina springer in på toaletten förkrossad. Jag gömmer mitt ansikte i mina händer. Det är omöjligt! Felix och Sabina finns inte mer..

( Sabinas perspektiv )

Jag springer in på dam toaletten och låser dörren snabbt om mig.
Jag trodde inte jag hade känslor kvar för Felix men efter det han sa insåg jag att jag älskar honom mer en vad jag någonsin har gjort förut.
Jag skulle aldrig fallit för honom för alla vet att allt som faller går sönder.
Hur ska jag kunna leva utan Felix? Det kan jag inte!