Vän eller Flickvän?

Kapitel 21

-Freak-

( Sabinas perspektiv )

Vi reser oss hastigt upp för att möta Bella men då kom jag på att Ogge, Omar och Felix inte är här!
Jag - Innan vi möter Bella måste vi ringa de andra.
Jag, Sara och Oscar tar upp mobilerna och vi smsar till de andra.
Efter tio minuter kommer Ogge och Omar inrusande väldigt andfådda.
Vi bestämmer oss att vänta lite till på Felix men när vi hade väntat i 20 minuter bestämde vi oss för att inte vänta mer.

Vi går med två polismän ner för en korridor som aldrig verkar ta slut. Det finns olika rum till olika sektioner som mördare, tjuvar m.m.
Vi kommer till sektionen "galningar" stannar polismännen upp vid en dörr.
Polismannen - Här är hon.
Vi alla ser förbryllade ut. Jag är längst fram och öppnar långsamt upp dörren. Det gnisslar så högt att det ekar i hela korridoren.

Där inne sitter en smutsig Bella med rufsigt hår i ett vit långt linne som går ner till knäna. Det är så mörkt i rummet. Allt hon har är en säng, toalett och en spegel. Jag kollar på Ogge och man ser att han är påväg att gråta. Vi alla andra ser förvirrade och nästan rädda ut!

Ogge går försiktigt förbi alla andra och när han tar ett steg in till cellen tittar Bella på oss. Hon ställer sig upp med håret ner över ansiktet och ser ut som ett monster i skräckfilm. Jag kollar på polismännen och de tar tag i en pistol som sitter i deras skärp.
Bella - Hjälp... Lågorna blir större....
Allt Bella säger kommer ut i viskningar. Vad är det hon menar med det hon sa?
Bella försöker ta ett steg mot oss men då är polismännen snabba med att stänga dörren. Bella springer fram till dörren och bankar hårt på den.
Bella - HJÄLP MIG DE KOMMER!!!!! SNÄLLA SLÄPP UT MIG!!
Bella skriker så högt så vi måste hålla för öronen. Jag hör att hon sjunker ner för dörren och gråter.

Vi alla tittar på polismännen men vi får inte ut ett ord. Ja ingen får ut ett ord förutom Omar som inte kan sluta ställa massa frågor.
Omar - Vad har ni gjort med henne, vad är det som händer och vad pratar hon om????
Polismannen - En av granarna till henne ringde och sa att Bellas hus var i lågor. När vi kom till platsen hitta vi henne med brännskador och liggandes i en hög av aska. Allt såg planerat ut så vi antar att det var självmord. Vi tog hit henne och hon är rättare sagt..... ett freak. Hon pratar med sig själv hela dagarna och bara ligger på det kalla golvet och pratar med insekterna. Hon varken äter eller sover. Vi vet inte hur farlig hon är!

Jag kan inte tro på det jag hör. Skulle Bella göra något sånt. Vilka är "de" hon pratar om?
Polismännen försöker inte ens få svar och om de försökte skulle de nog inte få något svar... men om jag försöker?
Jag - Kan jag få prata med henne? Ensam?
Polismännen - absolut inte! Vi vet inte hur farlig hon är och vad hon kan göra med dig.
Jag - Hon är min bästa vän! Hon är som en syster för mig. Hon skulle ALDRIG skada mig!

Polismannen - Vi har ett rum där ni kan prata i... är du säker?
Jag - Var ligger rummet?
Jag fördes in ensam i ett rum där det fanns ett bord i mitten av rummet, en vanlig stol och en annan stol.
Jag satt mig på den ena stolen. Det kändes som en evighet att sitta där och vänta.
Dörren öppnas och Bella kommer in med två poliser som håller fast hennes armar.

De släpper henne och går ut. Bella sätter sig på den andra stolen och ser sig omkring.
Jag - Bella kan du berätta för mig vad det var som hände?
Bella - När?
Jag - Branden.
Hon får en skräckslagen blick.
Bella - Ja..g var hemma ensam... jag hörde ljud utanför och skulle se vad det var. Jag såg inget så jag skulle gå in igen.... men då stod en... man där som förde in mig i mitt hus. Han hade med sig två kompisar.. De band fast mig i min egen säng... se..n satt de eld på huset.

Jag lyssnar noga på vad hon säger. Poliserna gör inget för att hon ska må bättre och det är för att de inte vet. Men nu vet jag!
Jag - Hände det något mer den kvällen som
Du kommer ihåg Bella?
Bella - Jag kommer ihåg att en man sa till mig....om du överlever det här... kommer vi igen!
Sabina du måste få ut mig här ifrån DU MÅSTE!!!

Hon hoppar upp ur stolen för att komma mot mig men då kommer två polismän in och håller fast henne och eskorterar henne ut ur rummet. Jag kan höra hur hon skriker "Släpp mig!" Och "Snälla hjälp mig de kommer de kommer!"

Polismannen - Så vad sa hon?
Jag - Hon starta inte branden.. tre män kidnappa henne och band fast henne i hennes säng och satt eld på huset. Inte hon! De hade sagt till henne att "Om du överlever det här kommer vi igen". Alltså när hon säger de menar hon de männen.
Polismannen - Men hur förklarar du att hon pratar med sig själv?
Jag - Jag tror inte hon pratar med sig själv...

jag tror att hon pratar med en människa!