Vän eller Flickvän?

Kapitel 24

-drömmar som förvandlas till verklighet-

( Sabinas perspektiv )

Mina ögon öppnas långsamt av att solen skiner i mitt ansikte. Jag gnuggar bort ögongruset och vänder mig om. Där bredvid mig ligger en underbar Felix. Till och med på morgonen är han snygg. Plötsligt öppnar han ögonen och ler mot mig. Han måste ha varit vaken ett tag och låtsas sova.

Felix - Godmorgon vackra du.
Jag ler. Jag är så lycklig just nu! Finns ingen bättre att vakna upp med eller att få leva med varje dag.
Jag - Godmorgon! Hur mycket är klockan?
Han vänder sig om och tar upp sin mobil. Han kollar snabbt vad klockan är och vänder sig sedan snabbt tillbaka mot mig.
Felix - Den är 08:42

Jag reser mig upp.
Felix - Vart ska du?
Jag - Fixa mig. Vilket du också borde göra sjusovare. Glöm inte att ni har en repetition idag för konserten om en vecka!
Snabbt hoppar han upp ur sängen. Han springer fram och pussar mig snabbt på kinden och sedan försvinner han ut ur rummet.

Själv stannar jag kvar och tar på mig gårdagens kläder. Jag springer in till Felixs badrum och kammar snabbt igenom håret. Orkar inte ha smink idag!

När jag kommer ner var alla uppe förutom Ogge.
Sara - Godmorgon fru Sandman!
Jag - Haha mycket roligt! Förresten godmorgon fru Enestad!
Jag går fram till matbordet som är fullt med mat. När vi alla har ätit upp diskar vi, städar snabbt undan och går sedan till vardagsrummet.

När vi kommer in sitter Ogge i soffan med ansiktet gömt i sina händer.
Omar - Vad är det mannen?
Vi alla sätter oss i soffan bredvid han. När han tittar upp är hans ögon röda. Vi förstår att han har gråtit och jag blir mer orolig.
Ogge - Det var bara en dröm.. inget allvarligt.

Han reser sig upp och går ut ur rummet in till toaletten. innan någon av oss hinner resa sig för att följa efter honom låser han dörren.

Oscar - Vad handla det om?
Vi alla rycker på axlarna.
Sara - Så när ska ni killar gå till repetitionen? Omar - Klockan 10:00.
Felix - Vad är klockan nu?
Jag - 09:35 så vi kan åka om 5 minuter.
Felix - Men hur blir det med Ogge?

Omar reser sig upp och går mot toaletten.

( Ogges perspektiv )

När jag tittar i spegeln kan jag inte se mig själv längre... allt jag ser är en Bella som ropar på hjälp men jag når inte fram till henne.
Drömmen jag hade inatt har satt spår i mitt hjärta. Jag hatar när jag drömmer... det är något konstigt som händer när jag drömmer. Varje gång! Det är onaturligt men jag har hört talats om det förut.. sanndrömmar.

Allt jag någonsin har drömt har hänt. När jag var mindre var det jobbig att jag visste vad som skulle hända natten innan. Även om det var bra eller dåligt hände det!

Jag hoppas att det inte händer så med den här drömmen för om den blir sann... kommer Bella lämna oss och det är mitt fel!

Omar - Ogge vi måste gå nu!!
Jag - Bara en minut!
Omar - Ogge vad gör du?
Jag - GE MIG BARA EN MINUT!

Tunga steg går långsamt bort från dörren. Jag tittar i spegeln en sista gång men får bara upp samma bild. Jag öppnar dörren och alla står i hallen stirrandes mot mig. Jag sänker huvudet och tittar ner på golvet.

Jag går ut i hallen, tar på mig mina skor, går förbi alla och väntar på de andra där ute. Allas ögon är som fastklistrad på mig när jag går förbi. Just nu vill jag bara vara med Bella, få hålla hennes hand och säga att allt kommer bli bra.. men jag vet att om jag gör det ljuger jag för henne.

( Hemma igen )

Efter repetitionen var jag helt slutkörd. Jag ville bara somna om och glömma dagen.
Jag - Jag tar en tupplur.

( Oscars perspektiv )

Ogge går upp till Felix rum för att sova. Vi alla är så oroliga för Ogge. Det är inte likt han att vara deppig och när det väl händer är han nästan förstörd.

Jag vill bry mig om Ogge, jag vill vara orolig för Bella men mina tankar är fulla av bilder på Sara. Asså den tjejen! Vad kan jag säga? Hon är helt fantastisk. Nu när jag har lärt känna henne kan jag inte sluta tänka på henne. Okej vi har kysst två gånger, knappt pratat med varandra sedan vi träffades och vi har sovit ihop en gång men jag tror att hon är min livskärlek. Rättelse jag VET att hon är min livskärlek.

Sabina har förblindat mig i sååå många år så jag aldrig ens har tänkt på Sara förut. Inte ens en gång! Men nu är hon allt jag tänker på.

Sara - Vill ni ha något att äta?
Alla - JA!!!!!
Sara - Oscar kan du hjälpa mig?
Jag - Visst!

Vi båda lämnar vardagsrummet och går in till köket. Precis när vi kommit in känner jag Saras läppar mot mina. Jag besvarar kyssen och placerar mina händer på hennes midja. Vi går några steg in i köket och när vi kommer till bänken lyfter jag upp henne så hon sitter på bänken.

Hennes hand rufsar till mitt hår medan den andra letar sig under min tröja. Jag känner hur hennes hand smeker mina magmuskler.

Felix - Kan ni vara snälla och inte ha sex i köket!
Vi båda tittar mot Felix. Inte på ett pinsamt sett mer "Dra åt helvete du förstör vår stund!"
Sara hoppar ner för bänken och öppnar kylskåpet för att ta fram mat. Felix lämnar oss i en pinsam tystnad. Så när Felix går blir det pinsamt? Konstigt!

( Felixs perspektiv )

Omar - Så vad höll de på med?
Felix - Åt upp varandra.
Jag ler busigt mot Omar och Sabina. När min blick möter Sabinas ser jag att hon ser upprörd ut.
Mitt leende försvinner och blicken fäster sig på Sabina. Omar ser att jag tittar på Sabina och han gör det samma. Han reser sig upp.
Omar - Jag tror ni vill vara ensamma så jag går till köket och hjälper till med lunchen...

Jag går mot soffan och sätter mig bredvid Sabina. Hon vänder huvudet bort från mig. Jag försöker hålla hennes hand men hon drar bara bort den.
Jag - Vad är det?