Kapitel 34

886 33 1
                                    

***Andreas perspektiv***
Jag ler svagt mot henne. Ska jag berätta? Eller inte?
Ja. Nej. Ja. Nej...
Hon log tillbaka och jag skrattade lätt.
''Jag kan berätta, du är trots allt min vän!'' sa jag och hon skrattade.
Jag tog henne i handen och vi gick och satte oss på sängen.
Jag öppnade munnen för att börja. Men tvekan kom direkt.
Tänk om hon blev obekväm eller om hon aldrig såg på mig på samma sätt igen, någonsin.
Skulle jag verkligen berätta?

Ni vet i tecknade filmer när folk är förvirrade och det poppar upp en djävul och en ängel i tomma luften. Det var typ exakt vad som hände mig. Fast jag såg dom inte och dom svävade inte i luften.
Två röster inom mig brottades och skrek på varandra. En vit ängel, med vingar och en gloria över huvudet, sa åt mig att det är väl klart att jag ska göra. Jolina var min vän och hon skulle stötta mig till 100. Den andra rösten var en röd djävul. Hornen stack upp på huvudet och röd rök kom ut från honom. Han sa till ängeln att hålla käften. Att Jolina inte alls skulle förstå. Att hon skulle tycka så synd om mig att det blev stelt, för stelt, mellan oss. Men vem av dom skulle jag lyssna på?

'Andrea' sa ängeln försiktigt inom mig. 'Hon är din vän, hon kommer förstå.' Det var verkligen som om hon la en hand på min axel. 'Du vet ju inte hur hon kommer reagera. Vem vet, hon kanske varit med om samma sak.' Kan änglar rycka på axlarna. För jag slår vad om att det var precis vad ''min'' ängel just gjorde.
Hon hade rätt. Klart att jag ska berätta. Även om hon inte förstår så kan hon ju alltid stötta mig.
Min insida kramade ängel hårt medan den sa åt djävulen att dra åt helvete. Vilket passade ganska bra då det faktiskt va en djävul vi snackade om.
Min utsida drog ett djupt andetag och såg in i Jolinas ögon.
Let's take it from the beginning.

***Felix perspektiv***
Jag nästan kastade mig ut ur sjukhuset. Sprang fram till moppen och drog fram mobilen. Jag skyndade mig in på kontakter och tryckte sedan mobilen mot örat. Signalerna gick sakta fram men till slut så hördes en röst i luren.
''Aa det är Oscar''
''Hej Oscar det är Felix!'' utbrast jag snabbt medan jag med en hand försökte dra hjälmen över huvudet, men mobilen va i vägen så jag gav upp.
''Hej Felix, så det är dags att ringa nu då!'' sa han lite irriterat och jag stannade upp i mina rörelser.
''Va?!'' frågade jag förvirrat och jag hörde hur Oscar suckade.
''Felix, Ogge fyllde år tisdags, jag fyllde år i lördags!'' Sa han uppgivet och jag kände paniken stiga. Jag har missat mina bros 18 års dagar! Och detta var ju inte som vilken födelsedag som helst. Nej, det var deras 18 (!) års dagar!

''Åh, förlåt Oscar!!'' sa jag stressat. ''Det var verkligen inte meningen!'' Jag hörde hur han suckade ännu en gång innan han till min enorma chock började skratta.
''Åh, Felix. Det är så jävla likt dig! Du är alltid så sen!''
Jag skrattade nervöst jag med och log. Oscar var bara så skön. Han förstod så bra! Och han släppte verkligen saker snabbt. Det var en sak som var bra med honom.
''Förlåt Oscar, men jag har en riktigt bra ursäkt den här gången'' sa jag och jag kunde se framför mig hur han himlade med ögonen samtidigt som fluffet flög runt när han tröttsamt skakade på huvudet.
''För sista gången Felix, ingen har ursäkt att komma för sent!''
Jag ryckte på axlarna fast han inte kunde se mig.
''Denna gång har jag det!''
''Aa visst ja!'' suckade han och jag nickade belåtet. Över till viktigare saker.
''Du jag kommer över typ...'' jag tog ned mobilen från örat, slängde en blick på siffrorna längst upp och satte tillbaka mobilen mot örat. ''...vid 4, är det okej?'' frågade jag hoppfullt.
''Aa det går!'' log han och jag nickade.
''Jag har dåliga nyheter...'' sa jag trött och suckade.
Ännu en gång förvånade han mig med att skratta.
''Vad kan vara värre än att glömma sina bästa vänners födelsedagar?'' frågade han mellan skratten. Han förväntade sig nog att jag skulle skratta jag med, men nehej du. Det roliga var slut.
Jag suckade igen och han tystnade tvärt.
''Felix?'' frågade han förvirrat.
''Tro mig Oscar, detta är mycket värre...'' sa jag allvarligt innan jag la på.

***
FoooBuzzkillzoo är inte med i denna. Skulle bli föööör komplicerat!
Älskar er<3 //Livi:*

Your Dance Fever (The Fooo Conspiracy)Donde viven las historias. Descúbrelo ahora