ROSIE ›› N.H

S J U T T I O Å T T A

F J O R T O N   M Å N A D E R   S E N A R E

06:56.

Det hade varit en riktigt jävla uppförsbacke och när jag trott att det varit kört så hade vi fått lite medvind, innan det blivit kämpigt igen. Men vi hade tagit oss hit. Vi hade tagit oss igenom det, tillsammans. Jag och Niall. Som vi alltid gjorde och alltid hade gjort. Jag hade många gånger under vår relation trott att det skulle vara över, att det inte skulle finnas något mera vi. Jag hade trott att jag skulle dö, flera gånger. Jag hade trott att Niall dött. Jag hade förlorat honom när han förlorade minnet. Men vi hade varje gång, på något mirakulöst sätt hittat varandra igen. Vi hade hittat vägen tillbaka. Och om det inte var ett tecken på att vår kärlek var meant to be, ja då vet jag inte. Men jag var helt hundra procent jävla säker på en sak. Och det var att jag var tacksam, glad och lycklig över att det var vi. Och idag, idag var det vår dag.

Jag sneglade över på Rebekah som försiktigt öppnade upp dörren och mumlade något till personen utanför, jag himlade med ögonen och vände tillbaka uppmärksamheten till fruktsalladen framför mig.

"This, my dearest friend is for you.."

Rebekah's lugna röst kom närmare och jag kastade en snabb blick upp på henne innan min blick föll till kuvertet i hennes hand. Jag rynkade frågande pannan och lade ner min gaffel innan jag tog emot kuvertet hon nu räckte fram.

"What is this?"

"Open it.."

Ett svagt skratt lämnade mina läppar och jag lutade mig sakta tillbaka mot sänggaveln samtidigt som jag öppnade upp kuvertet. Kortet som låg i kuvertet var beiget och på framsidan stod 'congratulations' skrivit i guldig text. Jag kollade upp på Rebekah som satte sig i sängen och leendet på hennes läppar gjorde mig fundersam, vad hade hon nu hittat på? Återigen vände jag uppmärksamheten till kortet i min hand innan jag öppnade det och innehållet fick mig att frysa till.

Hi. I can't wait to meet you. Will you be my godmother? xx

Min blick flackade mellan Rebekah's handstil och ultraljudsbilden, flera gånger om. Vänta nu? Va? Var hon? Nej. Jag? Åh. Tårarna steg snabbt i ögonen när hjärnan klarade av att ta in informationen framför mig och jag kollade snabbt upp på henne igen. Rebekah's leende var fortfarande brett men hennes ögon var nu lika tårfyllda som mina.

"Really? You're pregnant?"

Hon nickade sakta och pekade på ultraljudsbilden med orden

"That's my peanut, Ro.."

Kortet föll ur mina händer och jag sträckte ut armarna mot henne, Rebekah befann sig snart i min famn och jag kramade henne hårt. Jag kände hur tårarna rann över och jag snyftade till samtidigt som jag viskade

"I would love too..."

"This is your something new.."

Jag skrattade till av hennes kommentar innan jag kramade om henne igen och lutade mig tillbaka, jag drog händerna över ansiktet och torkade bort tårarna. Jag tog ett djupt andetag och nickade sakta igen innan jag vände tillbaka blicken till kortet och ultraljudsbilden. Gudmor. Ett leende spred sig över mina läppar och jag sneglade upp på Rebekah samtidigt som jag sade

"And who is going to get drunk with me tonight?"

"Don't worry, you'll have plenty of people to get drunk with!"

Jag skrattade till och sträckte mig efter min fruktsallad igen, men min tanke var någon helt annanstans. Att Rebekah var gravid var en sådan överraskning men jag var också så otroligt glad för henne och Jack's skull. De båda skulle bli så bra föräldrar. Men jag och Niall hade också vår egna lilla hemlighet.