ROSIE ›› N.H

T J U G O S E X

ROSIE'S P.O.V

Att bara åka iväg och släppa allt som hade med jobb att göra hade varit helt underbart. Jag hade njutit av tiden jag fått med Rebekah och vi hade haft så otroligt kul. Vi hade varit riktiga turister och åkt runt och kollat på så många sevärdheter som möjligt. London Eye, Big Ben, Piccadilly Circus, den berömda dörren från Notting Hill filmen och Madame Tussauds. Vi båda hade varit på Madame Tussauds i New York tidigare men vi var ändå nyfikna på hur det såg ut i London. För även om saker och ting fanns i andra länder så kunde det variera från ställe till ställe. Det samma gällde restauranger och butiker.

"How come that there is only one return ticket?"

Rebekah sneglade över på mig ifrån sin plats vid hotellrummets skrivbord och ett svagt leende spred sig över mina läppar. En svag rynka uppstod i hennes panna och jag älskade hur nyfiken hon egentligen var. Men mig gjorde det inget, Rebekah var inte bara min assistent utan även en av mina bästa vänner. Men ändå så fanns rädslan om att hon en dag skulle hugga mig i ryggen.

"Because I'm going to Ireland."

"Ireland?"

Jag nickade sakta samtidigt som jag reste mig upp ur sängen, rättade till min tröja innan jag mjukt svarade

"Niall is born and raised in Mullingar, Ireland. And why not take the chance to see where he grew up and meet his mom.. "

Det hummande lätet som lämnade Rebekah's läppar fick mig att rynka pannan själv men när hon ryckte på axlarna så lät jag samtalsämnet dö ut. Jag visste själv att det kunde låta konstigt att jag skulle åka hem till Nialls mamma när Niall inte var med, men jag gissade på att Maura behövde uppmuntring precis som jag. Och vad passade inte bättre än att vi kunde muntra upp varandra samtidigt som jag fick veta mer om mannen jag tekniskt sätt lovat att gifta mig med.

Jag älskade tiden jag fått med Rebekah i London men jag såg ännu mer fram emot att åka till Irland och överraska Maura. Jag hade inte fått tag på Niall men jag visste att det skulle tider då vi inte kunde höras på flera veckor, kanske månader. Men jag visste att han skulle ringa upp eller skicka ett sms så fort han fick tillfälle. Jag och Rebekah hade sagt hejdå efter att ha tagit en sista fika på Heathrow innan hon gått till sin gate och jag till min. Hjärtat bultade hårt i bröstkorgen på mig medan jag tog mig genom den sista kontrollen innan gaten. Jag hade bara två dagar i Mullingar innan jag var tvungen att åka tillbaka till New York men jag skulle se till att göra så mycket jag bara kunde under de två dagarna.

Att flyga från London till Mullingar tog inte jätte lång tid men det var lång nog tid för att jag skulle få panik över att jag inte visste vart jag skulle. Jag åkte till ett främmande land, kände en person som inte ens visste att jag skulle komma och hur skulle jag ta mig till Maura? Jo jag kunde ringa henne men då förstörde jag överraskningen, men vad hade jag annars för val? Men sen fick jag även panik över hur skulle Niall ta detta? Hur skulle han tolka att jag åkt hem till hans mamma, själv? Positivt? Negativt?

Jag hade tagit mig genom alla kontroller och hämtat min väska innan jag satt mig vid en av flygplatsens alla caféer. Jag googlade Mauras namn i hopp om att jag skulle hitta en adress som jag sedan kunde ge till en taxichaufför. Jag sippade på mitt kaffe samtidigt som jag skickade ett snabbt sms till Rebekah om att jag var framme och snart skulle överraska Maura. Klockan var bara strax efter lunchtid så troligen skulle Rebekah inte svara mig på ytterligare ett par timmar.

Taxi resan tog en stund men jag njöt av tystnaden och det vackra landskapen som swischade förbi utanför rutan. Solens strålar reflekterades i rutan och kastade även ett vackert ljus över träden och alla byggnader. Paniken jag hade känt på flygplatsen hade sakta men säkert försvunnit men nu hade istället nervositeten dykt upp. Hur skulle Maura reagera? Tänk om hon inte var hemma eller att hon blev arg för att jag kom? Jag försökte så gott det gick att skaka av mig känslan men innerst inne så gnagde den, länge.