ROSIE ›› N.H

F Y R T I O N I O

VARNING DETTA KAPITEL INNEHÅLLER VÅLD, GROVA ORD SAMT STARKA SCENER!

Mitt hjärta rusade samtidigt som jag försökte få ihop bitarna, försökte hitta hintar till att det kunde varit Nate som skickat hoten. Men samtidigt så ville jag inte veta, jag ville inte veta varför han var här och varför detta hände. Jag var rädd.

"Rosie.. Rosie.. Rosie.."

Hur mitt namn rullade på hans läppar fick mig att må illa, han flackade med blicken över mig och jag gjorde ett försök att rycka mig loss men till ingen nytta. Jag svalde hårt och mumlade försiktigt

"Why..?"

"Why? Oh, it seems like we have much to talk about.."

Han vände sig om, stegade genom rummet för att hämta en stol som stod i hörnet på andra sidan rummet. Han drog den efter sig samtidigt som han stegade tillbaka mot mig, ställde den några steg ifrån mig innan han satte sig ner. Hans blick naglade fast i min och allt jag kunde se var hat.

"Let's begin from the start.. I've known you for years, but it seems like you can't remember me. On one side that's good but on the other not so good.."

Hans röst var kall och hård, gåshuden spred sig över min kropp och jag kunde inte slita blicken ifrån honom. Jag var fast, han hade ett grepp om mig som jag inte ens visste existerade. Jag.var.fast.

"That guy.. Alexander - he was a good boy. He was loving, caring and a bad ass."

Att Nate pratade om Alexander fick varningsklockor att klinga, för jag kunde inte minnas att jag berättat om honom. Jag harklade mig lågt och rätade på mig samtidigt som jag frågade

"How do you know about him?"

Ett högt skratt lämnade hans läppar och jag svalde hårt, han lutade sig framåt och hans hand greppade tag om min haka. Höll den i ett hårt grepp samtidigt som hans varma andedräkt träffade mitt ansikte, han lutade sig ännu närmre så att det endast var några millimeter mellan oss samtidigt som han viskade

"Sorry, I should introduce me.. I'm Nathan Williams."

Hans ögon brann av ilska och tårarna samlade sig i mina, hans grepp om min haka lossade och han lutade sig tillbaka med ett brett flin på läpparna.

Nathan Williams. Att jag inte reagerat, att jag inte kollat upp det tidigare! Hur kunde jag vara så dum?! Var det därför han helt plötsligt dykt upp i mitt liv, gjort allt för att jag skulle falla för det som bara var ett spel? Eller var det hämnd? Var detta Alexanders sätt att hämnas på mig? För vad jag gjort mot honom?

"Alexander is my big brother and funny enough he's in prison because of you! Cause you couldn't keep that little mouth of your shut.. You.. slut!"

Tårarna fann sin väg ner för mina kinder samtidigt som jag lutade huvudet framåt för att slippa se på honom. Slippa påminnas.

"And he has a message for you.. Sadly enough he couldn't be here to tell it himself but I'll pass it on for him.."

Hans hand greppade mitt hår och mitt huvud slungades tillbaka samtidigt som ett kvidande läte undslapp mina läppar. Jag knep ihop ögonen då hans tumme smekte sig över min underläpp och han viskade lågt

"I'm going to kill you."

Orden fick mig att inse vad hoten, breven, sms:en och telefonsamtalen betytt. Det hade bara varit början, det hade varit spänningen innan finalen kom. Och det var det här som var finalen. Det var nu Alexander skulle få sin hämnd. Alexander hade hotat mig med döden många gånger tidigare, men han hade aldrig lyckats, men den här gången var det annorlunda. Jag befann mig någonstans, troligtvis långt ifrån New York, ingen visste vart jag var eller vad som pågick. Ingen.