ROSIE ›› N.H

T R E T T O N

Rosie hade somnat i min famn, och jag hade inte hjärta till att röra på mig, för då skulle hon troligen vakna. Så jag satt kvar i soffan med henne i famnen även om filmen vi börjat kolla på var slut för länge sedan. Men jag visste att sova på soffan var inte det bekvämaste och hon behövde all sömn hon kunde få inför morgondagen. Så försiktigt som jag bara kunde så lade jag henne ner i soffan samtidigt som jag, på något mirakulöst sätt, lyckades resa mig upp utan att hon vaknade. Jag stängde av tv:n och vände uppmärksamheten mot Rosie igen men möttes av hennes blick som skannade mig från till topp till tå.

"I didn't mean to wake you up.." sade jag försiktigt och följde henne med blicken medan hon satte sig upp i soffan.

"You didn't.."

Jag pressade fram ett svagt leende emot henne innan jag rörde mig ut ur vardagsrummet, vidare ut i hallen där jag kollade så att ytterdörren var ordentligt låst för att sedan kolla så att allt var avstängt i köket.

"Can you sleep with me tonight?"

Jag kände hur hjärtat slog dubbla slag av hennes fråga och jag rörde mig sakta ut ifrån köket och mötte henne ståendes mitt i vardagsrummet. Jag nickade sakta och drog försiktigt handen genom håret innan jag svarade

"If that's what you want, then okay."

Hon nickade snabbt och stoppade ner händerna i fickorna på sina mjukisbyxor innan hon vek undan med blicken. Jag tog tillfället i akt att röra mig emot sovrumsdörren samtidigt som jag frågade

"Which bedroom? Mine or yours?"

Jag stannade till precis utanför dörren och sneglade bak på henne i väntan på hennes svar, men synen som mötte mig var inte vad jag förväntat mig. Hon hade satt sig ner på golvet, med händerna vilandes i knät med blicken fäst på mig medan några enstaka tårar rann ner för hennes kinder.

"I'm scared of seeing him again. He did so many things to me through out the years and.. I didn't see it. I just let it pass me by even if I knew that he wasn't good for me. He could have killed me, over and over again but instead he hurt me, from the inside and out. Who does something like that?"

Jag rörde mig försiktigt fram till henne, sträckte ut händerna mot henne samtidigt som jag sade

"He did. But he's not going to hurt you anymore, cause he'll be behind bars for the rest of his life. What he did to you is.. something that I'm not going to explain with words cause it won't be beautiful to hear. But he can't hurt you anymore, Rosie. He'll never, ever come near you again. And from tomorrow and on, you'll have the rest of your life to find the one to be with. The one you want to spend the rest of your life with. Cause you are free now."

Hon greppade försiktigt mina händer samtidigt som jag pratade och jag drog upp henne på fötter. Ett svagt leende spred sig över hennes läppar och hon nickade försiktigt. Jag släppte försiktigt hennes händer samtidigt som jag återigen frågade

"My bedroom or yours?"

Jag hade krupit ner i min säng och höll precis på att ställa väckarklockan på mobilen när Rosie försiktigt tassade in i rummet. Jag sneglade över på henne och log innan jag ställde klockan på sju och låste sedan mobilen för att efter det lägga den på nattduksbordet. Hon kröp försiktigt ner under täcket på andra sidan sängen och en svag suck lämnade hennes läppar. Jag sneglade över på henne och log svagt innan jag sade

"The alarm rings at seven so then we have an hour before we need to leave."

Hon nickade sakta innan hon försiktigt flyttade sig närmare och närmare, tills hon till slut låg med huvudet på min bröstkorg och jag med armarna omkring henne.