Mate

"Du är min mate"

Orden ekade i mitt huvud och jag kunde inte få det att sluta.

"Du är min vad?" kom det från min mun innan jag hann hejda det. Jacks ansikte var dödligt seriöst och jag förstod att han antingen var en bra skådis eller att han faktiskt talade sanning.

"Jag är din mate, vilket betyder att vi alltid kommer vara tillsammans. Jag vet att du måste vara förvirrad och kanske till och med rädd-" han tog mina kalla händer i hans och fortsatte "-men jag lovar att allt kommer bli bra" Han såg mig i ögonen och man kunde se hopp lysa i hans ögon. Jag däremot visste inte vad jag skulle göra.

"Jag är ledsen Jack, men jag tror att du har fel" sa jag och drog ur min händer från hans. Jag rös när den kalla luften kolliderade med mina uppvärmda händer. Jag gjorde en insats att ställa mig upp för att senare bli nerknuffad i hans famn igen.

"Jag kan inte ha fel. Du är min och bara min" Hans ansikte hade blivit argt och hans röst lät bestämd. Han ritade små cirklar med sin tumme på min bleka hand. Min hjärna var seg som sirap när jag försökte få lite klarhet i allt, medans tiden hade Jack lugnat ner sig lite. 

"Hur kan du vara så säker?" frågade jag honom och kollade rakt in i hans gröna ögon, och genast drunknade jag i dem.

"Känner du gnistorna som uppstår när jag gör så här" hans hand smekte min kind och genast kände jag gnistorna.  Jag blev medveten att hans ansikte hade kommit VÄLDIGT nära mig. Hans läppar nuddade nästan mina och jag kunde inte göra annat än att stirra in i hans ögon och ta in hela situationen. Hans läppar hade kommit närmare och precis innan de kolliderade satte jag handen för min mun. Istället för mina läppar kysste han nu mina fingrar.

Döda mig...

Hans läppar mot min hand fick hela min kropp i brand. Gnistorna slog som aldrig förr och jag undrade hur det skulle varit om jag låtit honom kyssa mig. Jack tittade nog på mig, som om jag när som helst skulle explodera.

Explosion: En snabb process som frigör energi och ger upphov till en tryckvåg. Kanske exploderade jag, kanske inte. Men en sak var säker, mina kinder var lika röda som en brandbil.

Smidigt...

För att dölja min hemska rodnad, som jag hatar, tittade jag ner på mina händer. Aldrig innan hade de varit så intressanta. 

En pinsam tystnad spred sig, tills jag kände två fingrar lyfta mitt huvud upp, så att min blick mötte Jacks. Han höll ett blankt ansiktsuttryck och jag kunde inte tyda hans ögon. 

"Förlåt, det är bara det att jag inte känt dig så länge och det var en del att ta in" förklarade jag mig.

Det var inte en hel lögn, det var så. Men det var inte bara det. Jag hade aldrig kysst någon.  

Och jag var inte beredd att göra det med en främling, hur snygg han än var. Hur som helst nickade Jack som om att han förstod, men något i mig sa att han var besviken och arg.

"Hur kan vi vara mates? Vi hade ju aldrig träffats innan" sa jag och strök bort en ensam slinga hår från mitt ansikte.

"Det är mångudinnan som bestämmer allt. Du är gjord för mig, samtidigt som jag är gjord för dig. Mates ska ta fram det bästa, men även det värsta hos varandra. De är tillsammans, den perfekta matchingen och Mångudinnan gör aldrig några fel" sa Jack lugnt och tittade rakt in i mina ögon.

"Har alla varulvar mates?" frågade jag nyfiket.

"Nej alla har inte" jag nickade.

"Vad kommer hända nu då? Emelies och mina föräldrar är säkert oroliga? Vi måste hem, Jack" sa jag i en suck och hoppades att han skulle låta oss gå. 

Hoppas, hoppas, hoppas

Men Jacks ansikte lyste av ilska. Mitt hopp dog.  Jag skulle aldrig få komma hem. Aldrig få träffa min mamma och mina syskon. Aldrig mer få vara pappas flicka. Aldrig skulle jag få läsa ut boken som jag hade på mitt nattduksbord hemma. Mitt liv skulle aldrig bli detsamma. För jag var Jacks Mate.

"Det här är ditt hem nu" sa Jack och wips var jag ensam på taket igen. Den kalla natten omslöt mig och jag lade mig ner och slöt ögonen. Jag insåg hur trött jag var och kröp ihop som en boll medans tårarna började rinna ner för mina kalla röda kinder.

"Förlåt" var mitt sista ord innan allt blev svart.

*******

Vad tycker ni om karaktärerna? Bra, dåliga? Någon ni gillar speciellt mycket, eller hatar?

Över 900 läsningar och tack, tack, tack!

Fortsätt RÖSTA, KOMMENTERA och FÖLJA!

Tack!

Älskar er!

xoxo, Gossipgirl

(HAHAHAHA)

inte?

Franzie