Hey, mamma lämnade en viktigt meddelande längre ner så läs det snälla!
***
I spegeln såg jag vattnet från mitt bruna blöta hår rinna nerför min smala men kurviga kropp. Emelie tjatade jämt om att jag skulle visa den men hon lyckades aldrig. Jag gillade inte uppmärksamhet därför klädde jag mig i stora tröjor som gick ner över rumpan. Till det bar jag vanliga jeans. Jag gick aldrig på fest (om inte Emelie drog mig dit) utan föredrog att sitta och läsa på mitt rum. Jag kände mig annorlunda. Jag hade aldrig riktigt passat in även om jag stod bredvid. Ingen kände mig på riktigt, inte ens Emelie. Jag vet inte ens om hon skulle förstå. Även att man känner en person men sanningen är det att vi har saker vi till och med döljer för våra bästisar, syskon och föräldrar. Emelie kände mig i alla fall bättre än någon någonsin gjort. Ibland undrade jag om hon var den ända som brydde sig om mig på riktigt. Mina föräldrar var skilda och båda två hade gått vidare med sina liv. Pappa hade gift om sig med en tjugo år yngre fru vid namn Gina. Hon såg ut som en barbie och hela hon var fake. Bara tanken på att jag skulle kalla henne styvmamma när hon bara var några år äldre en mig fick det att vända sig i magen på mig. Jag träffade sällan min pappa då han nu flyttat till New York tillsammans med Gina. Min mamma hade hon också gift om sig med Rick. Jag var glad för min mammas skull, Rick var verkligen bra. Idag hade de tre barn och ett till på väg tillsammans, plus mig förstås.
I till och med din familj är du osynlig...
Jag skakade av mig tanken och klädde på mig min BH, någons trosor och Jack ska bara veta att om de inte är rena är han två meter under marken senast inom två timmar, en T-shirt och jogging shorts. Kläderna luktade som Jack så jag antog att det var hans. Jag gick ut från badrummet och fick syn på Emelie sovandes i Jacks säng medan Jack satt på golvet.
"Varför sitter du på golvet?" frågade jag förvirrat. När han fick syn på mig såg han på min kropp och jag kände mig riktigt obekväm. Jag hatade när folk tittade på min kropp istället för ögonen. Han gick upp från golvet och gick mot mig. Hans gröna ögon glittrade men hade nu någon mörkare nyans. Han kom bara närmare och närmare. Den här gången backade jag inte utan stod rak i ryggen. Han stannade inte förrän vi stod tå mot tå.
Vi såg varandra i ögonen och precis som tidigare fick han mig att känna mig levande och vilsen bara genom ögonkontakt. Jag undrade om Jack också kände gnistorna som uppstod när han strök bort en slinga hår från mitt ansikte. Som den okunniga tjej jag är, rodnade jag. Jag hade aldrig haft en pojkvän, inte ens hade jag kysst någon. Jag till skillnad från många andra tjejer ville att den första skulle vara speciell och inte en fyllekyss.
"Ahem" jag tog snabbt ett steg tillbaka och jag hörde Jack morra.
Morra, seriöst?
"Emelie" sa jag och hoppade upp i sängen där hon satt och stirrade på oss.
"Så...kan du visa oss runt här?" Jack såg inte glad ut där han stod. Om blickar kunde döda skulle Emelie vara död nu. Jack gick ut från rummet utan ett ord men han lämnade dörren öppen för oss att följa efter.
När vi gick genom huset fick man en känsla av att vara hemma hos sin killkompis för första gången. Obekvämt, men samtidigt så hemma. När vi äntligen kom till köket, som är enligt mig en av de viktigaste rummen, slog en himmelsk lukt mot mig. Ni förstår säkert vad jag menar.
MAT!
Jag hade inte ätit något sedan skolans korvsoppa, som endast bestod av vatten, buljong, massor med korv och en halv potatis. Min mage vrålade efter riktigt mättande mat och ett leende letade sig upp på min läppar när jag såg pizza. Jag försökte strunta i att Jack såg så intensivt på mig, som om han memorerade varenda detalj i mitt ansikte.
![](https://img.wattpad.com/cover/45168131-288-k762883.jpg)
YOU ARE READING
Mate
مستذئبNär Molly och hennes bästa vän Emelie blir kidnappade av tre mystiska killar, varav en av killarna Molly känner stor attraktion till, förändras deras liv totalt. En värld som bara fanns i sagor blir till verklighet. Tyvärr var det ingen fin askunge...