Vanessa's perspektiv
Ogge hade åkt till jobbet. Idag hade jag på mig mina nya kläder som jag fick igår. En vit klänning, mitt hår hade jag satt upp i en hög tofs. Försiktigt så öppnade jag dörrarna ut till altanen och gick ut. Jag tittade runt så att ingen var där och sen satt jag mig ner på altanen.
Jag började höra ljud från en bil, säkert Ogge som kommer hem igen. Ljudet kom närmre och bilen blev synlig. Jag läste på vad som stod på den.
"Po..poli..POLIS"
Snabbt så ställde jag mig upp och bilen stannade. Poliserna gick ut ur bilen och tittade på mig. Mitt hjärta började bulta och jag gick snabbt fram till dörren.
"Hallå! Vänta!" Ropade en av poliserna och gick emot mig. Jag gick in och stängde dörren, låste och drog för gardinerna. Jag andades så snabbt.Dem knackade på rutan och gick runt huset till ytterdörren. Dem knackade där. "Vanessa, vi vill bara hjälpa dig. Dina föräldrar sitter hemma och undrar vart deras dotter är någonstans. Var inte rädd, kom ut"
Dem började diskutera lite och det gick minuter. Jag hoppades på att Ogge skulle komma hem så att han kunde fixa det här.
Det började låta om dörren och snabbt så slogs den upp och där stod dem. Jag backade långsamt och svalde hårt. "Ingen fara. Kom här" sa en av poliserna och la sin arm runt min midja. Han gick ut med mig ur huset och visade mig vägen fram till bilen. Allt jag tänkte på var Ogge, jag är inte glad. Inte nånstans
Dem satte mig i bilen och tog på mig bältet. Hela tiden så stirrade jag på huset. Polisen startade bilen och började långsamt rulla därifrån. Tårarna började rinna ner för mina kinder, jag släppte inte blicken från huset för en jag inte såg det längre."Ni förstår inte! Jag valde att stanna där! Ni kan inte göra såhär!" Skrek jag och ryckte i dörren. "Vanessa, ta det lugnt. Det blir bra" sa ena polisen och la sin hand på min axel. "Nej, inget blir bra! Ni förstör" skrek jag och tog bort hans hand.
Förlåt Oscar, jag ville inte bli hämtad. Jag ville stanna hos dig. Det var inte meningen att dem skulle hämta mig. Jag har precis börjat tycka om dig, känna mig trygg hos dig. Snälla förlåt mig
YOU ARE READING
Stuck In His Cellar o.m
FanfictionAvslutad 2016 Jag har inte gjort något. Jag känner dig inte, jag vet bara att du plockade upp mig från gatan o slängde mig in i bilen för att sen slänga mig rakt ner på det hårda betong golvet i din källare. Där jag ska få tillbringa en stor del av...