Livet är bara kaos...

Kapitel 26

25 november 2016
Jag gick ut från min gård och började direkt skratta när jag såg Marcus och Martinus. Dem stod redan och skratta åt hur stel avslutet var igår.
Att Martinus hörde allt, såg oss direkt efter. Liksom bara grejen att han kom och störde.
"Hej grabbar" sa jag och krama om Martinus först.
"Tja" sa Martinus i kramen och sen vände jag mig mot Marcus.
"Hej, honey" sa jag och krama om honom.
"Hej" sa Marcus och krama om mig och la sen sina läppar mot mina, jag besvarade direkt han med att kyssa hans läppar.
"Idag är de nog fredagsligg" sa Marcus och skrattade.
Både jag och Marcus kollade på Martinus som stod där och gjorde kräkljud.
"Du kommer förstå när du får tjej" sa Marcus och alla började gå.
"Kommer aldrig få en" sa Martinus efter att vi hade gått i några minuter.
"Tjej?" Frågade jag och skratta.
Martinus gav bara ifrån sig ett litet "mm"
"Jodu, Martinus stressa inte. Du kommer få en flickvän, men vänta in den rätta" sa jag och klappade han på axeln.
"Kommer aldrig hitta henne" sa Martinus
"Positiv kille" sa jag och tog Marcus hand istället.
"Hur kunde Marcus hitta henne så fort då?" Frågade Martinus och sparka till en sten som for fram över marken.
"Jadu, ibland har man tur bror" sa Marcus och klämde runt min hand.
"Jag vill också" sa Martins ledsamt.
"Du kommer hitta" sa jag och log.
"Klara då?" Sa Marcus och log
"Nja, eller alltså ne" sa Martinus och skaka på huvudet.
Vi fortsatte sakta mot skolan, jag och Marcus gick och försökte komma på någon till Martinus. Men han sa nej till alla vi kom på.
Såna höga krav har han lagt...

---
Kort kapitel, men tänkte hoppa fram några veckor i tiden i nästa kapitel