Kapitel 35

752 25 1
                                    

5 januari 2017
Jag hade skrivit till och från med Anton hela kvällen, och hela morgonen. De hjälpte. Jag ville glömma Marcus eftersom han inte vill ha mig mer, han har glömt mig, jag måste glömma honom. Då var Anton en bra spelare, jag kunde bara ha han där för att glömma Marcus.
Och de lyckades jag med.

Jag klev upp ur sängen och kollade mig i spegeln, mitt hår stod åt alla håll och kanter. Såg ut som om jag varit med i slagsmål eller något.

Jag kasta upp hårt i en bulle på huvudet och gick mot dörren och såg att Elsa låg på madrassen, skulle inte hon sova hos Marcus??men jag sket i de och fortsatte sedan att gå ner för trappan till köket.

Jag satte mig vid köksbordet med en skål yoghurt och en glas juice och kollade igenom alla sociala medier. Tills Elsa kom ner i köket.
"Hej" sa Elsa och satte sig ner.
"Hej" sa jag lite tyst och fortsatte kolla.
De var helt tyst medan Elsa plockade fram sin frukost.
"Skulle inte du sova hos Marcus?" Frågade jag och kollade på henne som satt mitt emot mig vid bordet.
"Eh jo, men alltså han gillar fortfarande dig" sa hon och jag blev helt förstenad, va gjorde han? Varför har han inte sagt något?

De blev helt tyst och var tyst ända tills jag lyfte på mig och skulle gå.
"Vart ska du?" Frågade Elsa och kolla på mig.
"Jag går hem till Marcus och Martinus" sa jag och ställde glaset och skålen i disken.
"Får jag följa med?" Frågade Elsa och reste sig upp.
"Nej" sa jag arg och gick upp.

Efter en halvtimme av fixandes med sminket så drog jag på mig ett par jeans och en stickad tröja, och borstade igenom håret.
Mina steg ledde mot badrummet där jag borstade tänderna och sen gick ner i hallen.
Bara skor och jacka sen var jag påväg mot Marcus och Martinus hus.

Jag knackade försiktigt på dörren och Gerd Anne öppnade efter en kort stund.
"Är Marcus hemma, eller Martinus?" Frågade jag.
"Nej, dem är hos Loke tror jag" svarade Gerd Anne och log.
"Okej, får gå dit och kolla om dem är där då" sa jag och fortsatte iväg mot Loke.

En kille i samma klass som Anton öppnade dörren, och inte vet jag namnet på honom heller.
"Hej, är Marcus och Martinus här?" Frågade jag
"Aa kom med in" sa han och bjöd in mig.
Jag flöde honom in till vardagsrummet där de satt och spelade.
Anton, Loke, Marcus och Martinus.
"Måste prata med er grabbar" sa jag direkt på sak.
"Nej men hej snygging, vad har du att säga? Har du med kondomer? sa Anton och kolla på mig.
"Men hej, ska inte prata med dig" sa jag och kollade sen på Marcus.
"Nu" sa jag och kollade på båda Marcus och Martinus.
"Aja, har du någonstans där vi kan prata Loke" sa Martinus
De blev tyst.
"Har du med kondomer eller?" Frågade Anton igen.
"Nej" sa jag
"Eh gå upp på mitt rum" sa Loke
"Tack" sa Martinus och jag gick efter Martinus och Marcus gick efter mig upp för trappan.
Vi satte oss alla uppe på hans rum.
"Vi måste lösa de här, jag vet inte vad jag ska tro längre" sa jag
"Men du gillar ju Anton nu, vart ligger problemet?" sa Marcus och kollade på mig.
"Anton? Nej. Jag gillar dig och kommer alltid göra Marcus. De var inte jag som gjorde slut, jag älskade dig trots att du gjorde slut. Men sen när du och min kusin började umgås som ett par så behövde jag ha någon som gjorde att jag glömde dig" sa jag och suckade
"Jag tog Elsa, första lättaste kortet. Hon satt där nere i vardagsrummet ensam på nyår och jag frågade om hon ville sova kvar. Och kan säga vi låg med ryggarna emot varandra. Rörde inte varandra. Jag älskade dig men allt blev bara så konstigt den kvällen. Allt, seriöst allt blev fel" sa Marcus och tårarna rann ur hans ögon.
De blev tyst.
"Jag försökte få känslor för Elsa, bara för att glömma dig. Jag trodde inte att du gillade mig eftersom jag gjorde slut. Men de gick inte att få känslor för någon annan, du är mitt allt" sa Marcus och nu började de bränna under mina ögonlock.
"Jag tycker att vi nollställer allt, från start. Glöm allt som hänt tidigare, allt med Frida, med tindra, nu med Elsa och Anton, att jag och Martinus kysstes allt. Glömmer vi" sa jag och kollade på Marcus och vände sen blicken mot Martinus som satt och nickade.
"Vad tycker du Marcus?" Frågade jag och kollade på honom.
Han kollade upp på mig och nickade.
"Jag älskar dig Vendela" sa Marcus
"Älskar dig med Marcus" sa jag och gick emot honom och la armarna kring hans kropp.
"Då är de bra igen då" sa Martinus och kolla på oss.
"Ja de tycker jag" sa jag och bredvid satt Marcus och nickade.

Vi alla tre gick ner efter en stor gruppkram inne på Lokes rum.
"Vendela var du seriöst när du sa de där igår?" Frågade Anton direkt när jag kom ner med killarna.
"Nej" sa jag kort.
"Skojar du? Jag hade ju ställt in mig på att få ligga nu" sa han och skrattade.
"Skojade bara" sa jag fort och satte mig ner mellan Marcus och Martinus i soffan.
"Nej Anton nu är faktiskt jag tillsammans med henne igen" sa Marcus och log.
"Är ni? Nej" sa Anton
"Jo" sa jag allt blev tyst.

Kanske 20 minuter satt vi där före Marcus öppnade munnen.
"Ska vi gå hem kanske"
"Tycker jag" sa jag och rörde lite på mungiporna.
Marcus ställde sig upp och tog min hand och drog sen upp mig ur soffan.
Vi gick tillsammans med Martinus hem till dem.
Klockan var ju inte alls mycket, men de var kallt, mörkt och man ville typ bara bädda ner sig i sängen och sova.

Jag låg på Martinus säng och bläddrade igenom Instagram och på varsin stol i rummet satt Marcus och Martinus och spelade FIFA som vanligt.
"Killar och Vendela vi går över till dina föräldrar på fika en sväng Vendela. Ni blir ensamma" sa Gerd Anne och knackade på dörren in till Martinus rum.
Hon öppnade försiktigt och allas blickar fördes till henne.
"Vi kommer nog snart" sa Gerd Anne och log.
"Mm" sa Marcus, sen stängde Gerd Anne dörren efter sig.

De tog bara 10 minuter så hörde vi dörren där nere och få sekunder senare knackade de på Martinus dörr in till rummet.
"Mm kom in" sa Martinus och dörren öppnades sakta.
"Hej" sa en välbekant röst som tillhörde Elsa.
"Hej" sa Martinus, både jag och Marcus satt helt tysta.
Elsa ställde sig bredvid Marcus och kollade när de spelade helt tyst blev de.
Hon strök handen över Marcus axel och kollade på honom.
"Marcus, du är duktig" sa hon och drog fingrarna genom hans hår som låg bakåt på hans huvud.
Jag kollade bara på dem och man såg att Marcus blev obekväm i situationen.
"Vill du spela?" Frågade Marcus och reste sig upp.
"Eh Aa, kan du hjälpa?" Frågade hon och kollade på Marcus.
"Du vet ju hur man gör" svarade han och gick bort mot mig i sängen.
Hon satte sig på stolen och fortsatte matchen mot Martinus.
Marcus la sig på sängen bredvid mig och kollade på mig utan att säga ett ljud.
Han drog handen genom mitt hår och satte en hårslinga bakom mitt öra.
Försiktigt lutade han sig fram emot mig och våra läppar kraschade försiktigt i varandras.
De var som om jag var nykär, miljoner fjärilar i magen och jag kände hur hela min kropp blev varmare när han rörde vid min kropp.
"Älskar dig Vendela" sa Marcus lågt och då vände sig hastigt Elsa om.
Hon kollade på oss i sängen och spände blicken på oss.
"Ä-ä-ä-ä-är... n-n-ni-i-i... sa...sams?" Stammade hon fram och kollade på oss.
"Eh ja?" Sa Marcus frågade och log sen mot mig.
"Tro-tro-o-trod-de.. i-in-i-int-inte..de" stammade hon fram igen.
"Jodå" sa Marcus snabbt och ställde sig upp.
Han tog tag i min hand och drog upp mig ur sängen.
"Kom, vi måste prata" sa Marcus och förde med mig ut ur rummet.
"Vad ska vi prata om?" Sa jag oroligt när han stängde dörren till sitt rum.
"Ser du hur kåt jag är" sa han och kollade på mig med ett leende.
Jag kunde inte låta bli att skratta. Vilken stjärna.
"Vill du hjälpa mig?" Frågade han och log.

Efter en mysig intensiv stund så låg vi båda utmattade i sängen.
"Saknat de där" sa Marcus och log.
Jag bara skrattade och kysste mjukt hans läppar.

Vi gick försiktigt in till Martinus och Elsa som satt inne på Martinus rum.
"Hej" sa Martinus och sneglade på Elsa.
"Hej" sa vi i kör.
Vi la oss på sängen och kollade när de spelade, de sneglade lite bakåt på oss och log ibland.
"Vad är de?" Frågade Marcus tillslut och kolla på Martinus.
"Nej inget" sa Martinus och skrattade tillsammans med Elsa.

Den natten sov både jag och Elsa hemma hos Marcus och Martinus.
Vi var alla fyra sams igen, och spelade FIFA långt in på natten...

Livet är bara kaos...Où les histoires vivent. Découvrez maintenant