Take A Risk With Me //Jason McCann (sv)

Kapitel 32

Jasons perspektiv

  Jag gick uppför gången som ledde till Briannas skola och jag kunde känna allas ögon på mig. Killarna gav mig äcklade blickar medan tjejerna fnittrade när jag gick förbi dem. Jag himlade smått med ögonen åt dem och fortsatte gå upp mot skolan i jakt på Brianna. 

  Jag måste få tag på henne, jag måste prata med henne. Jag har försökt få tag på henne i tre dagar nu sen hennes dansuppvisning men hon vägrar att svara. Jag vet inte ens fall hon läst mitt sms eller fall hon ens hört någon utav mina röstmeddelande som jag skickade till henne. Hon har säkert inte ens lyssnat på henne. God dammit hon är så himla envis och jag börjar bli desperat. Hon måste lyssna på mig, hon måste förlåta mig. Hon bara, hon bara måste.

  ”Omg han är så söt” hörde jag någon viska till hennes kompis och jag skakade smått på huvudet. Jag hatade när när folk kallade mig söt och gullig. Jag är inte söt och inte gullig heller.

  ”Skämtar du eller. Han är inte söt, han är fucking sexig” sa hennes kompis som att hon hört mina tankar och ett litet leende spreds på mina läppar.

  Jag kollade runt mig lite och kunde inte låta bli att skratta. Personer här såg så fåniga ut i sina kläder och jag är väldigt glad att jag aldrig gick på en skola som den här. Jag skulle aldrig ha på mig en skoluniform i mitt liv. Här måste killarna ha skjorta, slips och någon slags kavaj liknande sak över som dem matchade med ett par svart fin byxor. Som Brianna sa att dem absolut inte fick dra ner. Haha suckers. 

  Tjejerna på den här skolan hade på sig... Eh jag orkar inte ens försöka förklara vad det är dem har på sig, jag vet inte ens hur jag skulle förklara det. Jag förklarade vad Brianna hade på sig förut så om ni kommer ihåg vad jag sa då så vet ni vad det är dem ha på sig.

  Allt jag har att säga egentligen är att jag inte passar in här. Jag hade mina svart slitna jeans lågt hängande under min rumpa så att man kunde se mina boxer och ett par röda supras på fötterna. En vit V-ringad t-shirt som gjorde att man kunde se alla mina tattueringar vilket är ännu en grej som ”rika” personer inte har. Till detta hade jag även ett par svarta solglasögon och kedjor hängande runt nacken.

  Jag drog av mig glassögonen och stoppade ner dem i fickan innan jag gick in i skolan. Det var folk överallt, folk som gick åt olika håll, folk som stod lutade mot sina skåp och folk som stod i klungor och blockade vägen. Jag kollade runt i korridoren i hopp om att hitta Brianna någonstans. Men ingen sådan lycka hade jag. Jag började gå runt i skolan i jakt på Brianna men jag kunde inte hitta henne och det hade nu gått 10 minuter vilket började få mig otålig. Mitt tålamod är inte det bästa och det vet alla som känner mig. 

  Medan jag gick ner längst korridorerna kunde jag känna alla elevers blickar på mig och även en lärare kom fram till mig och sa att personer som jag inte fick vara inne i skolan. Jag vet inte riktigt vad han menar med det men jag är säker på att jag inte skulle göra det om jag hade förstått det.

  ”Du” ropade någon och jag vände mig om för att se Alexandra tillsammans med Emily göra sin väg över till mig. Alexandras blick var fylld utav hat och Emilys lika så ”Du är en sjuk person vet du det. Det är en sak att flörta med personer, vilket fortfarande är dåligt. Men att göra det framför din flickvän, ja det gör dig sjuk. Vet du hur mycket du ens skadat henne Jason. Du tror att du kan göra vad du vill bara för att du är Jason McCann men gissa vad. Om du sårar henne igen eller skadar henne på något sätt så lovar jag dig att du kommer att ångra dig. Du kommer att ångra att du någonsin tänkte tanken på att skada henne för jag kommer se till att du sotar för det" sa Emily med inget annat än hat i rösten och hon slog handen hårt mot mitt bröst. Inte för att det gjorde någon skada men jag tror hon hade hoppats på det.