Kär i min kidnappares son||M.G {Färdigskriven}

Del 5|| Trenger du hjelp shorty?

Med ett ryck öppnar jag mina ögon och sätter mig hastigt upp. Jag drar min hand för pannan som var alldeles blöt av svett. Jag hade drömt en mardröm. Jag ställde mig upp och kollade mig runt, Felicia hade fortfarande inte kommit tillbaka till rummet än. Jag gick till dörren och kände ifall att det var låst men konstigt nog så var den öppen? Jag gick ut från rummet och kollade mig runt. Huset var väldigt mörkt men stort. Det fanns många dörrar. I ett rum lös det, jag gick sakta dit. Ju närmare jag gick desto högre blev två röster som lät inifrån rummet. *Knarr ,lät det när jag gick på trägolvet och rösterna tystnade. Steg närmade sig mig och snart stod de två enäggstvillingarna framför mig.
"Hva har du på det siste? Klokken er 01:42"
(Vad gör du uppe såhär sent? Klockan är 01.42)
Frågade Martinus.
"Jag..eee.. skulle bara dricka lite vatten, vart ligger köket?"
Killarna kollade på varandra innan de flyttade sig åt sidan.
"Ååå"
Sa jag när jag märke att köket var det rummet som ljuset kom ifrån samt rummet bakom killarna. Jag gick mellan tvillingarna och mot vattenkranen.
"Vart finns glasen?"
Jag vände mig mot tvillingarna efter jag yttrat min mening.
"Skapet øverst til høyre"
(Skåpet längst upp till höger)
Jag suckade, jag kommer inte nå upp dit, jag är för kort. Jag försökte ställa mig på tå och nå upp till skåpet men det slutade med att jag trampade snett med min fot och ramlade baklänges. Två varma händer fångar mig och de båda tvillingarna skrattar.
"Trenger du hjelp shorty"
(Shorty=kortis)
Jag suckade men nickade åt Martinus som ställt sig bredvid mig.
Marcus som fångat mig ställde mig upp på fötter igen medan Martinus tog ner ett glas. Han fyllde det med vatten innan han gav det till mig.
"Tack"
———————————————————————————
Rösta & Kommentera om du vill✨

Killarna får prata norska i boken så nu har jag ändrat det på alla delar som redan är skrivna!:)