Vi gick in i ett litet rött hus. Sebastian visade oss till köket där vi satte oss ner på varsina stolar som fint stod placerat vid hans köksbord.
"Vill ni ha kaffe?"
Jag och Felicia skakade på huvudet.
"Nä jag skojar bara med er, men vill ni ha bullar?"
Vi nickade och han log mot oss.Jag tar en tugga på min varma bulle jag fått av Sebastian och ler. Det var längesedan man åt bullar måste jag säga! Sebastian är för att ringa till polisen för att berätta om mig och Felicia.
"Nu har jag pratat med polisen som kommer för att hämta er om en halvtimme ungefär"
Sade Sebastian och log mot oss båda."Tack! Verkligen tack för allt Sebastian!"
Tackade jag honom och gav honom en kram som han besvarade.
"Det var så lite så!"
Sade han glatt och log han efter att vi släppt kramen.
"Mmm tack"
Instämde Felicia och gav honom en kram likt mig. Han hade ett stort leende på läpparna medan han kollade på oss båda två.
"Nu får ni ha det så bra!"
Sade han.
"Detsamma!"
Sade jag och Felicia i kör.
Polisen som stod bakom oss la en arm runt min och Felicias axlar. Vi följde henne med ut till hennes polisbil. Hon öppnade dörren till baksätena och lydigt sätter jag och Felicia oss där.
"Det är en lång resa så passa på att sova medan ni har chansen"
Jag gjorde som polisen vid namn Sara sa och stängde mina ögonlock. Jag kände att de blev tyngre och tyngre för varje sekund som gick tydandes på att jag snart skulle somna.Det har gått flera timmar sedan vi åkte från Sebastian. Vi båda har blivit förhörda av polisen om vad som hänt, vilka som kidnappat oss och så frågade dom om vi hade sätt några från de andra kidnappade tonåringar vilket vi gjort. Alla som varit försvunna har vi sett en glimt av när vi till exempel ätit frukost med hela huset. Vi nämnde inget om Marcus & Martinus då vi tycker att de inte förtjänar det, vi ville vara lite snälla mot dom iallafall.
"Såå, vi har hittat era föräldrars uppgifter! Så vi kommer köra hem er till dom nu! De vet inget om att ni är här just nu men det får dom veta när ni kommer hem"
Sade en polisman som ställt sig framför mig och Felicia som satt på några stolar i ett slags väntrum.
"Men ni bor åt olika håll så ni måste åka i olika bilar"
Fortsatte sedan polismannen. Jag kollar på Felicia som kollade på mig. Hon har blivit som en syster för mig. Mina tårar brändes bakom mina ögonlock medan jag ställde mig upp.
"Ni kan ta farväl nu för vi åker om 5!"
Jag och Felicia nickade innan vi slängde oss i varandras armar.
"Jag kommer sakna dig så mycket!"
Mumlade i hennes öra medan mina tårar rann nerför mina kinder. Hon hyschade mig medan hon själv snyftade till ibland.
"Jag älskar dig! Glöm aldrig det"
Viskade hon sedan i mitt öra innan vi släppte varandra. Vi gick och satte oss i varsina polisbilar medan vi kollade på varandra. Polisbilen som jag satt i började åka och snabbt mumlade jag ett "hejdå" för mig själv som var menat till Felicia, fast hon kunde såklart inte höra det. Jag pluggade in mina hörlurar i mina öron medan jag satte på en spellista som jag hade på Spotify. Eftersom att jag inte hade kvar mig telefon från innan jag blev kidnappad så fick jag låna polisen som kördes mobil, vilket var väldigt snällt av honom. Plötsligt spelar en välkänd låt upp från mina hörlurar och tårarna börjar åka nerför mina kinder igen, en efter en. Jag mimade med i låten.
"Sorry if it's hard to catch my vibe, mmm
I need a lover to trust, tell me you're on my side
Are you down for the ride?
It's not easy for someone to catch my eye
But I've been waitin' for you for my whole damn life
For my whole lifetime"
Låten som spelades upp är nämligen Felicias favoritlåt. Hon brukade sjunga den för mig när jag grät eller var rädd.
"I've been so into your mystery
Is it because of our history?
Are you into me?
When it feels so good, but it's bad for you
Can't say I don't want it 'cause I know I do
Come on over, I need your company
Cravin' that synergy"
Sjöng jag tyst. Det hade börjat regna ute så vattendropparna hade åkt nerför rutan som jag för tillfället kollade ut från.
"Tell me where your love lies (tell me where your love lies)
Waste the day and spend the night (waste the day, spend the night)
Underneath the sunrise (underneath the sunrise)
Show me where your love lies (tell me where your love lies)
Tell me where your love lies (show me where your love lies)
Waste the day and spend the night (yeah, yeah)
Underneath the sunrise (ooh)
Show me where your love lies"
———————————————————————————
Rösta & Kommentera för mer eller något sånt✨Tack för över 1K läsare! Det är helt sjuukt! Tack tack tack!!:)
Sorry för att jag uppdaterar så dåligt men det har varit lite mycket nu:/
Låten heter "Love lies" Btw:) jag kommer nog ha med den låten ganska ofta i mina böcker! På tal om låten så började den precis spelas i mina hörlurar haha:)
BINABASA MO ANG
Kär i min kidnappares son||M.G {Färdigskriven}
FanfictionIda är en 15 årig tjej med långt blond hår och blågröna ögon. Hon bor på Trofors i Norge. Men vad händer när Ida blir kidnappad och blir tvingad till någonting hon absolut inte vill? Och är det bara ett spel som den ena tvillingen spelar med Ida ell...