Kär i min kidnappares son||M.G {Färdigskriven}

Del 30|| Honey look!

~1 månad senare~
Han stöter hårt in i mig en sista gång innan han stönar högt. Om jag ska vara ärligt är det inte så dumt att vara fast här med Marcus. Eller han är ju väldigt bestämmande men man lär väll älska någon man tvingas bo med? Plus så är man ju smått kär i killen. Eller snarare förälskad. Jag har dock inga problem med att vi har sex jag menar, jag kan inte göra någonting åt saken och det är ju ändå ganska.. skönt. Men mitt första problem är att han ibland gör det när han själv känner för det och jag inte vill, men det blir ju skönt i slutändan. (Asså hjälp! Vad i helvete skriver jag?!🙈). Mitt andra problem är att jag tror att jag är gravid.. kondomerna är liksom slut och vi har haft sex utan kondomer ett x antal gånger. Om jag nu är gravid vet jag inte vad jag ska göra. Vad ska jag säga till Marcus? Jag vågar inte prata med honom. Vi båda är 17 år nu. (För er som undrar över åldern så var det ungefär ett och ett halvt år sedan som hon blev kidnappad, bara så ni hänger med).

"Jeg må snakke med deg sent, skall bare ta en dusj"

Jag nickar åt Marcus som snart försvinner ut från rummet och därefter hör jag badrumsdörren stängas. Jag suckar. Felicia och Martinus har vi ingen kontakt med längre men Marcus berättade att Martinus skulle göra samma sak med Felicia. De hade tydligen tillsammans listat ut vår plan utan att jag och Felicia visste. Jag saknar henne så mycket. Undrar hur hon mår, vart hon är, har hon det bra, är hon hemma hos sin familj, saknar hon mig? Frågorna som bildades i mitt huvud fick mig att släppa några tårar från mina glansiga ögon.

"Hva har skjedd min kjære?"

Utbrister Marcus och springer fram till mig med endast en handduk runt midjan. Han tar mina händer och kollar in i mina ögon.

"Jag saknar Felicia"

Säger jag och snart omfamnas jag av Marcus.

"Vi møter dem en gang igjen! Jeg lover!"

Säger han och ler mot mig. Jag besvarar hans leende och kysser honom på läpparna. Han ler mot mig.

"Men vad var det du ville prata om?"

Frågar jag och hans leende ändras till ett mer allvarligt ansiktsuttryck.

"Jo .. Jeg vet at vi har hatt sex uten kondom, så her har du"

Säger han och räcker fram ett graviditetstest.

"Vart fick du den ifrån?!"

Frågar jag chockat.

"Før vi dro, kjøpte jeg det. Jeg tenke hvis dette skulle skje så kan det være bra å ta med en graviditetstest"

Jag nickar åt honom och ler.

"Jag tar den nu"

Säger jag och han nickar. Jag styr mina ben mot badrummet. När jag kommer in tar jag ut stickan från kartongen och läser instruktionerna på ett papper man fått med. Jag kissar på stickan som det står att man ska göra. När jag är klar med det ska jag låta den ligga i ca fem minuter. Jag går ut till Marcus som satt på sig kläder. Han drar in mig i en kram och pussar mig på pannan.

"Tilgi Ida hvis jeg har vært litt vanskelig mot deg og gjort ting du ikke ønsker å gjøre .."

Säger han och kollar in i mina ögon.

"nej nej det är okej Marcus"

Säger jag och ler svagt mot honom.

"Nei, det er definitivt ikke greit! Jeg vil prøve å kontrollere meg selv i fremtiden, jeg elsker deg Ida"

De fyra sista orden får ett leende att spridas på mitt ansikte. Jag lutar mig fram och kysser honom.

"Jag älskar dig också Marcus"

Han kramar om mig och så står vi i några minuter.

"Ska vi kolla om graviditetstestet visat något ännu?"

Frågar jag och han nickar. Vi går in till badrummet och med skakiga händer tar jag upp stickan från handfatet. Hittils har det inte visats något. Marcus lägger sina händer på mina när han märker att jag skakar. Jag tar ett djupt andetag nervös över vad testet snart ska visa.

"Honey look! Du er gravid bby!"
(Tydligen så har de blandat med engelska i norskan)

Utbrister Marcus. Jag kollar ner på stickan och ser två streck som ska betyda att man är gravid. Försiktigt lägger jag ner testet på handfatet igen och lägger mina händer för min mun. Jag kollar på Marcus med tårar i ögonen. Hans ögon är blanka och en ensam tår rinner nerför hans kind. Jag torkar bort den med min tumme innan jag kysser honom. Han besvarar kyssen.

"Marcus jag är gravid!"

Tjuter jag glatt vilket får Marcus att smått skratta och krama om mig. Flera tårar lämnar mina ögon ju mer jag får in att jag är gravid, att det lilla barnet som ska växa i min mage tillhör mig och Marcus.

"Jeg skal bli pappa"

Utbrister Marcus och jag ler åt honom.

"Du kommer bli världens bästa pappa"

Säger jag och han ler.

"Og du vil bli verdens beste mor til vår lille engel"

Jag ler åt hans ord. Nu kanske ni tänker att Marcus är värsta konstigaste och äckligaste personen som tagit mig till en stuga mitt ute i ingenstans och sen gjort saker fastän jag inte velat men man lär sig att älska. Plus så var jag ju förälskad sen innan och nu ska vi skapa familj tillsammans, om nio månader kommer vår nya medlem till vår fina familj och vem vet? Vi kanske gifter oss och får fler barn?
———————————————————————————
Tack så sjuuukt mycket för över 4k läsningar! Ni är bara bäst hörni! Ly❤️

Rösta & Kommentera✨