Kär i min kidnappares son||M.G {Färdigskriven}

Del 9|| Eriks hemska regel

Marcus hade sina armar runt mig i ett stadigt grepp. Vi satt i den stora matsalen och åt frukost. Dörren till matsalen slås upp och alla blir knäpptysta. Jag såg hur många tjejer stelnade till vilket jag också gjorde. Erik kollade runt i matsalen innan han mötte mina ögon. Hans ögon var mörka, kalla och arga. Med arga steg gick han mot mig.
"Ida Karlsson!"
Skrek han argt mot mig när han stannat framför mig. Rädd som jag blev kollade jag bara skrämt på honom.
"Är du gravid?"
Jag skakade snabbt på huvudet.
"Varför hittade jag då den här i ert rum?!"
Jag kollade chockat med det han höll i sin hand. Folk flämtade till och mummel hördes över hela matsalen.
"D..den är inte min"
Jag var rädd, väldigt rädd men jag kunde ju inte göra något åt det, det såg ut som om han skulle döda mig. Han tog tag i min arm hårt och jag kunde känna smärtan genom hela armen. Jag bet ihop för att inte skrika. Han drog mig iväg från Marcus och ut från matsalen. Han slängde mig på marken och jag gnydde till på grund av smärtan.
"M..men jag är inte gravid!"
Skrek jag mot honom med all min kraft vilket jag inte skulle gjort. Han tar fram ett blankt föremål från sin jacka och går mot mig med den. Folkmassan har samlat sig runt oss och Marcus står längst fram, jag kan inte riktigt tolka hans ansiktsuttryck men något i hans ögon syns, han var rädd och orolig. Erik drog mig upp från golvet och han tar tag i mina armar. Han höjer kniven han håller i sin hand.
"Man får inte vara gravid här"
Säger han och sänker kniven mot mig.
"Några sista ord?"
"j..jag ä..är inte gr-.."
Jag kollar mot Marcus som har sin hand för sin mun. Jag stelnar till innan jag faller till marken med en smäll efter att Erik släppt mig.
Jag kollar mot personen bakom Erik, personen som Erik kastade kniven på, den personen heter Olivia, Olivia som hade Olle. Jag flyttade min blick mot Olle som hade tårar i ögonen. De älskade nog varandra, det var inte jag som var gravid. Det var Olivia som var gravid, Olivia och Olle skulle blivit föräldrar!

Hastigt sätter jag mig upp i sängen, min bröstkorg åker upp och ner i en hög fart medan tårarna rinner nerför mina blågröna ögon. En hand läggs på min axel och skrämt hoppar jag till.
"Ta det enkelt, det er bare meg"
(Enkelt=lugnt)
Jag nickar och vänder mig mot Marcus, han kollar frågandes på mig.
"Mardröm"
Är det ända som slinker ur mig efter att jag lugnat ner mig. Han drar in mig i en kram och såklart besvarar jag den.
"Är det verkligen sant om den där Lina som blev mördad av Erik bara för att hon blev gravid med han som hon skulle sova och vara med?"
Frågar jag efter att vi dragit oss ifrån kramen. Han nickar.
"Men du trenger ikke å være redd Ida! Ingenting vil skje med deg. Jeg skulle ønske jeg kunne endre reglene. Det er sjelden å bli gravid, men det er Eriks regler og de kan ikke bryte"
(Sjelden=sällan)
Sa han och förtydligade ordet inte. Jag nickar instämmande. Svettig som jag var bestämde jag mig för att duscha, fastän det är natt så vill jag ändå känna mig fräsch.
"Jag går och duschar"
Marcus nickade och jag tog rena underkläder och en ren handduk i mina händer.
———————————————————————————
Rösta & Kommentera så är ni bäst!✨
Ni är redan bäst men aja:)

Tråkig del....

Sorry för dåligt uppdatering men jag har inte varit hemma den här helgen och har inte hunnit skriva.