Marcus perspektiv
Fredag 10 november kl 15:32
Jag packar ihop mina saker i klassrummet och går ut. Jag ser att Martinus går ut först av alla som vanligt. Jag vet inte varför men det är någon han alltid gör.
Martinus har sitt skåp nära mig så jag går mot honom.
Jag tar upp min mobil för att kolla vad jag har missat under lektionen samtidigt som jag öppnar mitt skåp och lägger in min matte bok och tar ut min lilla väska och min jacka. Vänder mig fort till Martinus och ser att min kompis William är där.
Jag fattar inte varför han är taskiga mot Martinus liksom William är skit skön mot alla andra.
Jag har inte direkt sett eller vet inte så mycket om vad de gör mot Martinus för de pratar aldrig om Martinus inför mig.
Jag märker att Martinus vänder en blick mot mig så jag kollar snabbt ner i min mobil igen.
Även om jag inte vill göra något så är Martinus ändån min bror.
"MEN LÄGG AV" skriker jag åt honom. William slår till Martinus i ansiktet så jag ger William en kall blick.
Jag springer efter Martinus som snabbt går ut från skolan. Jag vet inte vad jag ska säga men vill få honom att prata med mig. Såhär var han inte innan. Innan jag började hänga med William. Visst han var blyg och så men han var alltid öppen och pratat med mig. Jag får ut mig ett svagt "händer detta ofta" men märker från svaret jag fick att det var fel tillfälle.
När vi är hemma så springer Martinus upp för trappan och in på sitt rum och smäller igen dörren. Sånt som han alltid gör. Mamma jobbar och pappa är nere i Oslo på möte. Vi brukar alltid vara med på möten men det här mötet fick bara pappa gå på.
Jag går sakta in i köket där jag ser en lapp, lappen är från mamma där det står:
"Jag jobbar över ikväll och Emma sover över hos en kompis så ni två är själva, gör något att äta PS älskar er!"
