kapitel 41 skrivet av talangfulla jagharingetliv123
follow her guys!!!
-
Mitt perspektiv
Det gick några dagar innan jag faktiskt kunde säga Tonys namn högt utan att börja gråta. Det hade varit väldigt svårt men Peter hade varit en helt underbar pojkvän. Så snäll och förstående. Vi hade tillbringat de senaste dagarna i min säng och kollat igenom alla Peter favoritfilmer, som nu blivit mina favoritfilmer.
"I love that scene", utbrister Peter och sätter sig så snabbt upp att alla popcorn lämnar den röda skålen. Han håller upp handen som John Bender gör i slutet av The breakfast club.
"Peter! My bed", säger jag och slänger ut med armarna för att visa mitt irritation. Han flinar lite smått och tittar oskyldigt på mig. Det var så svårt att vara arg på honom när han titta på mig med dem ögonen.
"Don't look at me like that. I'm still angry", fortsätter jag och försöker att se sur ut, fast hela jag bubblar av glädje.
Han hade sagt att han älskar mig igår. Jag med för den delen, men jag hade fortfarande inte tagit in det. Han älskar mig, såsom jag älskar honom. Peter drar in mig i en kram och pillar lite med mitt hår.
"Don't be angry. I promise I will make it up to you", säger han snabbt och pussar mig på tinningen. Som sagt, han är väldigt gullig. "Okay, okay", mumlar jag i hans famn, men att säga att jag inte njuter skulle vara en så stor lögn.
Vi äter upp alla popcorn och startar sedan nästa film. Jag i Peters famn. Han bestämmer att vi ska titta på "Natt på museet". En utav mina favoritfilmer som barn. Det var bara något med den filmen som var så bra, kanske att den var så övernaturlig att den tilltalade mig.
"Can we go to the National museum?". Peter blick jag får är oslagbar. Jag har aldrig sett honom så förvånad. Hans blick visar att jag ska upprepa mig, vilket jag inte gör. Det är något underhållande att se honom så förvirrad.
"If you want I guess", svarar han och ler. Jag slänger mina armar om honom och pussar honom snabbt på munnen. Jag lägger mina händer på hans kinder och känner hans skarpa käklinje. "I love, love, love, love you", säger jag. Pussar honom igen och går sedan upp ur min säng. Jag vet att mitt svar är lite klyschigt men det var precis så jag kände.
Vi tar oss snabbt in till New York City och naturhistoriska museet. Peter visar mig glatt runt och berättar allt han kan för mig, som den lilla nörden han är. Vilket är väldigt gulligt. Vi tar några bilder med olika bakgrunder, som vi sedan får köpa och börjar gå mot Peters lägenhet. Han hade varit så otroligt gullig idag, och dem senaste dagarna sedan allt hände och jag älskar honom. Verkligen älskar honom.
// slutet börjar närmar sig nu....
MEN vi måste prata om hur bra detta kapitel är asså herregud?!<33
YOU ARE READING
Lämnad och ämnad till något större
FanfictionSLUTFÖRD Mina föräldrar försvinner spårlöst och jag blev lämnad kvar hos mina morfäräldrar. Men snabbt visar det sig att hela min vardag har varit uppbyggd av lögner. Lögner som verkar otroliga men de är sanna. När barriären rivs blir verkligheten e...