Lämnad och ämnad till något större

KAPITEL 29

-"Alice? Alice? Alice! Är det verkligen du?" ropar jag med gråten i halsen.

Jag slår upp dörren och mycket riktigtt står Alice där utanför med en resväska vid sidan. Så snabbt hon ser mig släpper hon greppet om väskan och slår ut armarna emot mig.

-"D/N!" säger hon och kramar om mig hårt.

Vi kramas länge, gungar från sida till sida. Hon har bara varit borta några veckor ändå känns det som år. Efter ett tag släpper Alicetaget om mig och håller försiktigt sina händer kupade under mina kindben på varje sida. Länge tittar hon in i min ögon innan hon varsamt böjer sig fram och pussar mig på pannan.

Hon kramar om mig en sista gång innan hon lägger sin uppmärksamhet på Peter som nu kommit ändå fram till oss.

-"Peter, you such a little dork." retas hon och kramar om han också innan hon ruffar om hans hår odentligt.

-"Miss Grace, nice to have you back." småler han.

Vi går tillsammans tillbaka in. Hela vägen pratar jag och Alice om allt möjligt. Peter går bara vid sidan om och lyssnar. Ibland vänder han sig mot oss och fliner smått. Han söta flin får mig alltid att rodna. Mina kinder blir en ton rosare.

Väl framme vid Alice gästrum hjälper vi henne att packa upp innan vi återgår till att titta på film. Sedan har vi även ett mycket våldsamt (läs: harmlöst) kuddkrig som jag och Alice vinner.

Resten av följande vecka fortsätter på följande vis: Peter och jag tränar på morgonen för någon tränare Tony hyrt in under veckan Nat och Cap skulle vara bort, vi äter lunch, jag har min lektion om mina krafter, vi chillar, vi chillar lite till, äter middag och slutar kvällen genom att titta på film. Denna vecka bara önska jag att jag kunde spolla tillbaka om och om igen så den aldrig tog slut. Ändå led den till sitt slut.. och Alice var tvungen att ge sig av.. igen..

Denna gången blev inte ett lika drapatiskt avsked men jag vägrade ändå att lämna mitt rum på resten av hela dagen. Alice åkte strax efter lunch, även om Tony, Pepper och alla andra var tillbaka. Men hon verkade ändå bli bra vän med Pepper. De är i alla fall inte ovänner. Alice och Tony utbytte däremot inte många ord till varandra men de har all tid i världen att göra det sen tillbaka i det vanliga huset i New York. Resten av eftermiddagen och kvällen sitter jag på mitt rum. Varken Tony eller någon annan kommer men Peter är där hela tiden med mig. Först satt jag upp på sängenkanten och bara titta rakt fram framför mig. Peter sitter i min fåtölj och läser en bok. Jag ställer mig upp, vänder mig mot han. Peter tittar upp på mig över bokkanten.

-"I miss her." viskar jag och en ensam tår rinner nerför min kind.

Kraftlöst hänger mina armar ner länfs sidorna och jag orkar inte röra en kroppsdel. Peter lägger undan boken och reser sig upp så snabbt han ser tåren. I ett kliv är han framme hos mig och omfamnar mig. Han armar lägger sig runt mig som ett stort varm täcke. Sakta fram och tillbaka strycker han mig över ryggen omtänksamt. Det rinner fler och fler tårar nerför mina kinder. Tårar utan anledning. Jag bara släpper ut allt, allt ont som jag haft inom mig.

 // vad tycker ni de ska hitta på under resten delen av sommarlovet? thihi <33333