Pack my suitcase

Kapitel 6 Överraskning

Jag blinkar sömnigt mor morgonljuset som silar in mellan gardinerna. Ljuset sticker mig i ögonen. Jag vänder på mig för att mötas av Felix som ligger och sover med vidöppen mun. Han snarkar lågt. Jag sträcker mig efter Felix mobil som ligger på nattduksbordet bredvid sängen. Jag knappar vant in koden och klickar mig in på kameran. Sen knäpper jag några snabba bilder på oss. Han ser gullig ut där han sover med öppen mun. Jag klickar mig ut på Instagram där jag lägger ut bilden. Jag taggar den med: Lol Felix, so cute, slept well darling?@zeldacahill. Jag låser nöjt telefonen. Undra vad alla foooers kommer att säga. Första bilden han sover och inte är stylad. Tanken får mig att le. Jag petar honom försiktigt på armen. Han vaknar inte. Jag smyger då istället upp och bort till badrummet för att ta en snabb dusch.

Det varma vattnet sköljer bort smutsen från gårdagen och lämnar min hud lätt rosig. Jag tvålar hastigt in mig. När jag är klar skruvar jag av vattnet och lindar in mig i en av de vita handdukarna. Spegeln har blivit immig av hettan och fukten som har skapats när jag duschat. Jag drar ett snabbt hjärta på spegeln. Vattendroppar har börjat bildas och rinna ner för att förstöra mitt hjärta. Jag torkar mig innan jag lindar in mig själv i handduken igen för att tassa ut och hämta kläder. Jag öppnar försiktigt min byrå där jag plockar fram underkläder. Felix har slutat att snarka. Jag tar fram en vit skjorta och en jeans kjol samt ett par vita strumpbyxor. Jag snurrar runt och ser Felix ligga där och studera mig.

"Felix!" Tjuter jag och slänger en kudde som hamnat på golvet mot honom. Han flinar bara ett peddosmile. "Jag gillar utsikten" Han sätter kudden under sitt huvud. Vilken hämnd jag redan har fått. Jag slinker ut ur rummet med en fnysning. När jag dragit på mig kläderna sätter jag även upp håret i en hög hästsvans. Jag smyger sen tillbaks till Felix som sitter med mobilen i högsta hugg. Han är lång i ansiktet. Jag flinar brett och retsamt mot honom. Jag plockar själv fram min mobil för att kolla kommentarerna han har fått.

Så cute Felix!

<3

Jag flinar bara upp mot honom från min mobil. Ingen verkar ha tagit illa upp.

"Mr, perfect do ya like your pic?" Säger jag retsamt och sätter mig lätt på sängkanten. Han tar ett tag om min midja och drar ner mig i sängen så att jag ligger ovan på honom. Jag kollar honom länge i hans ögon. De är så vackra. Man drunknar nästan i dem.

"Du kommer så att ångra dig" Flinar han åt mig och vrider oss runt så att han ligger överst stödd på sina armar svävar han någon decimeter ovanför mig. Jag lutar mig lite fram och trycker hastigt min läppar mot hans. Hans tunga stryker på utsidan av min läppar jag öppnar min mun och våra tungor brottas tillsammans så ett tag. Oväntat ringer det på dörren. Vi båda stelnar till. Vem kan det vara? Kanske Mira? Fast det skulle hon ha sagt i förväg. Felix flyttar osäkert på sig jag reser mig upp och slätar hastigt till skjortan.

"Sätt på dig" Väser jag åt honom och ger honom en liten dask på rumpan. Jag väntar inte för att höra hans kommentar utan går istället ut för att öppna. Jag vrider om nyckeln i låset och öppnar dörren i en smal springa. Min mammas ansikte ler åt mig på andra sidan. Jag kollar förvirrat på henne. Vad gör hon här. Pappa står bredvid henne med en man i kostym bakom honom. Jag kollar chockat på dem.

"Vad gör ni här?" Stammar jag fram. Mammas leende bleknar lite. "Pappa smsade ju dig. Eller hur Roger?" Hon slänger en orolig blick på pappa som nickar bestämt.

"Jag måste glömt att kolla mobilen" Muttrar jag. Fast om jag ska vara ärlig så har jag helt enkelt bara ignorerat alla sms från mamma och pappa för tillfället. "Kan vi komma in?" Pappa väger otåligt fram och tillbaks på fötterna. Jag slänger en hastig blick över axeln. Vad ska Felix säga. Som på en signal kommer Felix lungt gående. Jag stelnar till. Vad kommer mamma och pappa att tycka om honom? Jag harklar mig lätt och sneglar lätt på mamma och pappa som chockat kollar på Felix. Han rodnar lätt. Sen sträcker han fram sin hand mot pappa.

"Felix" Han ger min pappa ett litet osäkert leende. Min pappa ger mig en oföstende blick men skakar tack och lov Felix hand. "Roger" Mumlar han. "Katie" Min mamma skakar hans hand. Felix upprepar sitt namn igen.

"Uhm, mamma, pappa detta är min pojkvän" Förklarar jag. Felix kliar sig besvärat i nacken. Jag flyttar mig från dörren.

"Borde jag gå?" Viskar han diskret i mitt öra. Jag skakar på huvudet. "Stanna hos mig" Svarar jag tyst. Mamma tar ett tvekande steg in i hallen. Pappa står kvar på utsidan med ett stelt leende på läpparna. Jag känner mig hur obekväm som helst och vill helst bara försvinna.

"Vi ska precis äta frukost, vill ni joina" Frågar jag för att lätta upp stämningen lite. Det funkar inte.

"Ja tack" Svarar mamma artigt. Hon petar av sig skorna och hänger upp jackan på en krok. Sen gör hon en lätt men menande nick åt pappa att han ska stiga på. Han kliver in och börjar långsamt klä av sig. Jag smiter in i köket och skyndar mig med Felix hjälp att plocka fram frukost. Mamma sätter sig vid bordet med pappa på sin ena sida och mig och Felix mitt emot

"Så, Felix hur gammal är du då?" Frågar mamma när vi alla satt oss ner. Hon sträcker sig nonchalant efter smöret men jag vet att hon tycker att det är en viktig fråga.

"Jag är sexton år" Svarar han lugnt. Jag känner djup vördnad för honom. Hur lyckas han hålla sig så lugn!? Pappa hummar lite. "Så du går i skolan?" Felix nickar som svar. "Vi går i samma klass"

"Har du några fritidsintressen?" Pappas tar ett bett av sin macka. Hans hår har börjat att bli grått i tinningarna. Han ser äldre ut. Hans blick är trött men bestämd när han kollar upp.

"Uhm, jag sjunger och dansa. Jag är faktiskt med i ett band" Svarar Felix lite nervöst när han tuggat ur. "Han är med i The Fooo, de är jätte bra, de är kände" Skryter jag för Felix. Han ser osäkert på mig. Hans annars så kaxiga jag är som bortblåst. Är han nervös för att träffa mina föräldrar? Tanken får mig att nästan brista i skratt. Jag döljer leendet genom att trycka in resten av mackan i munnen.

"Jasså" Är det enda mamma får fram. "Hur länge har ni varit ihop nu då?" Jag stelnar till. Tänk så säger mamma att jag och Felix inte är rätt för varandra.

"Ett ganska långt tag" Skyndar jag mig att säga. Hon ser lite lurigt på mig. Vad som än händer kommer jag nog inte att gilla det. Jag slänger en snabb blick på klockan och inser att jag kan hinna rädda Felix.

"Felix, du borde gå nu annars hinner du inte till intervjun sen!" Felix slänger en blick på klockan och nickar instämmande. "Tack" han ger mig en puss på kinden och reser sig upp. "Ursäkta jag ska iväg på en intervju snart" Ursäktar han sig. Mamma ler bara lite mot honom. "Tack för maten" Jag följer med Felix ut i hallen. Genast hörs mammas och pappas dämpade röster från köket.

"Slappna av, de bits inte" Jag drar upp dragkedjan på hans jacka. Han ser lite osäkert på mig. "Tänk så tycker dom inte om mig?" Kvider Felix. "Nu låter du som mig, Felix" Ler jag mot honom och trycker snabbt mina läppar mot hans. "Lycka till" Viskar jag sen.