Zelda
Både Felix och Ogge snarkar som tusan. Jag stirrar trött upp i taket. Efter att konstaterat att jag inte kan ligga kvar här en minut till reser jag mig upp ur sängen. Klockan visar 07:03. Så det är inte så farligt om jag redan är uppe. Jag byter om till mjukisbyxorna från igår och sätter på mig mina skor. Sen tassar jag ut till rummet. Jag letar mig ner till lobbyn. De har redan börjat plocka fram frukosten. I en fåtölj hittar jag Oscar med ett glas vatten placerat i sin hand. Jag slår mig ner bredvid honom. Han kollar överraskat upp på mig. Jag ler vänligt mot honom.
"Varför sitter du här?" Jag ger honom en nyfiken blick. Han besvarar mitt leende. "Vet du hur högt Omar kan snarka?" Jag skrattar till. "Felix och Ogge också, jag tror att dom slog Omar" Oscar lutar sig lite framåt. "Inte konstigt, dom är ju två"
"När jag var liten och jag låg i spjälsäng inne i mina föräldrars rum" Jag har faktiskt ingen aning varför jag berättar det här. "Så snarkade min mamma så högt att jag trodde att en tjur skulle komma in i rummet, ifråga sätt inte varför jag minns det" Han ler roat åt det jag berättade precis.
"Du har livlig fantasi" Skrattar han. Jag nickar. "Jag ska bara hämta lite vatten" Oscar räcker mig oväntat sitt glas. "Här, jag har knappt druckit av det, om du inte har bacillskräck" Säger han lite utmanande. Jag tar tacksam emot glaset och dricker några försiktiga klunkar. Innan jag ställer det på bordet mellan oss.
"När jag var liten så brukade jag gå och tejpa för alla vattenkranar" Jag försöker föreställa mig Oscar som liten när han går och tejpar för kranarna och hur de sprutar åt alla håll när någon sätter på dem. "Men jag förlorade själv på det eftersom jag oftast glömde bort det och själv satte på kranen" Jag fnittrar till. "We're so faboules" Skojar jag med ett retsamt flin på läpparna.
"Ska vi gå upp, eller och försöka sova lite till?" Föreslår jag. Oscar nickar med en stor gäspning. Det smittar för en halv sekund senare gäspar jag också stort, *1. Vi tar sällskap upp till våra rum. Utanför min dörr stannar vi.
"vi ses sen då" Konstaterar Oscar. "Sov gott" Svarar jag. "Om jag somnar" hör jag Oscar muttra med en lullig underton. Jag rullar med ögonen innan jag slinker in i mitt, Ogges och Felix rum igen. Felix och Ogge sover fortfarande. Skillnaden är att Ogge nu ligger bredvid Felix och att Felix håller om Ogge som ligger in gosad med huvudet i Felix halsgrop. Jag kväver ett skratt som är på väg att slippa ur mig. Jag kan inte låta bli att ta några bilder på dem innan jag drar med nageln över Felix under arm. Han stönar liten och drar den mot Ogge som grymtar till. Jag fnissar hysteriskt. jag sjunker ihop i en skrattandes hög på golvet. När jag väl samlat mig kryper jag över golvet och gläntar på dörren. Jag knackar löst på Oscar och Omars dörr. Några få sekunder senare öppnas den av Oscar. Hans hår står på ända.
"Är Omar vaken?" Han skakar på huvudet. Jag vinkar in honom i mitt rum. Han drar löst igen dörren efter sig och smyger med mig in genom rummet bort till dubbelsängen. Han är nära att brista i gapskratt. Jag trycker hastigt min hand mot hans mun. Ett konstigt kvävt läte lämnar hans läppar. Jag visar med andra handen att han måste vara tyst. Han nickar som svar på att han förstått. Jag drar bort min hand från hans mun.
"Vad ska vi göra, vi kan inte bara lämna dem så här" Tycker Oscar som står och studerar dem. "Håller fullständigt med" Oscar försvinner in i badrummet och kommer ut med en tandkräms tub.
"Om vi inte skulle haft konsert skulle jag tagit tuschpenna, men nu är det som det är" Tillsammans hjälps vi åt att kleta in dem i tandkräms mustasch och unibrow utan att någon av dem vaknar. Oscar ställer tillbaks tuben efter att vi även varit inne hos Omar och hjälpt honom skaffa unibrow och mustasch. Oscar ställer sen klockan på ringning. Vi sätter oss i en bekväm ställning i Ogges säng där vi får en perfekt utsikt över allting. Alarmet går. Ogge slår bestört upp ögonen. Felix börjar att famla efter sängbordet i tron om att det är hans mobil som ringer. När han inte hittar något ger han upp och börjar att gny klagande. Ogge blinkar yrvaket några gånger innan han inser att han inte ligger i sin säng utan bredvid Felix. Han skriker förfärat till och vrider sig bort från Felix. Han stirrar häpet på honom. Felix sätter sig hastigt upp i sängen.
"Hur kom du hit!?" Hans röst är morgon hes och får min hus att knottra sig. De ser så roliga ut i helt nedkladdade ansikten. "Vad har du i ansiktet?" Fortsätter Felix oförstående. Han gnuggar sig i ögonen.
"Jag hade tänkt att fråga samma sak" Ogge letar med blicken i rummet. Den fastnar på mig och Oscar som vrider oss av skratt i sängen. Felix drar med handen över ansiktet och lyckas smeta ut allting.
"Uääh, blä" Utropar han när hela hans ansikte blir täckt av mint doftande kletig sörja. Jag tjuter av skratt. Felix slänger en mörk blick mot oss.
"Jättekul Oscar, haha" Säger han ironiskt och kastar av sig täcket. "Hur kom jag hit?" Frågar Ogge oss förvirrat. Jag kiknar av skratt.
"Äh, lägg av Felix att vara så pessimistisk, du skulle ha sett dig själv" Svarar Oscar muntert. Felix muttrar något lättretligt mot oss innan han försvinner in i badrummet. Kvar sitter en oförstående Ogge med nerkladdat ansikte.
*1, hahahaha, förlåt men när både Zelda och Oscar gäspade innan gäspade jag också samtidigt. Hahahaha.
YOU ARE READING
Pack my suitcase
FanfictionUppföljare till Phone, andra delen i trilogin Say Something. Pack my suitcase. "Hur kan du sticka ifrån mig. Älskar du mig inte längre?" Han höjer rösten ännu mera. "Om du verkligen älskar mig så hade du låtit mig gå!" Skriker jag. "Om du verkligen...