Pack my suitcase

Kapitel 20 talk to me

"Jag går nu" Felix står i duschen. "Jag säger att du kommer att bli sen" Ropar jag in i duschen. Felix muttrar något ohörbart. Jag drar igen dörren och vänder mig mot Ogge som ligger och lyssnar på musik i enkelsängen. Det blir väl jag och Felix som får dela på dubbelsängen. Jag går fram till Ogge och petar honom på näsan. Han slår förskräckt upp ögonen. Jag fnissar lite tyst till. Han tar av sig hörlurarna och kollar frågande på mig.

"Jag går nu, hänger du med?" Han skakar på huvudet. "Kommer om fem, gå du i förväg, någon måste ju hålla koll på Felix" Ler han. Jag besvarar leendet.

"Jag säger bara att vi kommer lite sent, jag är snart tillbaks" Jag vänder mig bort och går ut genom dörren. Vägen till lobbyn är inte svår att hitta. Katia sitter i en av stolarna som är en blandning mellan stol och fåtölj. När hon får syn på mig ler hon och vinkar lätt mot mig. Jag kryssar fram mellan väskor och stående människor.

"Jag skulle bara säga att Felix står i duschen, och att vi kommer bli lite sena" Jag rodnar lätt. Katia flinar mot mig. "Är Ogge kvar där uppe?" Jag nickar. Hon lutar sig lite framåt.

"Jag vet att jag inte borde säga det här, men..." Hon slänger en blick över axeln, för att försäkra sig om att ingen kommer?"Ogge har liksom..." Hon tystnar. Jag vrider på huvudet och ser Oscar och Omar komma in i rummet. Jag ger henne en förvirrad blick. "Vad skulle du säga?" Frågar jag henne med rynkad panna.

"Vi tar det sen, efter konserten. Du har väl inte ätit något godis?" Hon ser strängt men ändå roat. Jag skakar på huvudet. "Jag går upp till Felix och Ogge" Mumlar jag och försvinner bort mot hissarna igen. Oscar slänger en frågande blick på mig när jag passerar men jag skakar åter igen bara på huvudet.

I sängen ligger fortfarande Ogge med lurarna på och Felix står fortfarande i duschen. Jag skyndar fram till Ogge. Han sover. Vilket jag avgör på snarkningarna och att han inte reagerar när jag petar till honom. Jag ruskar lite hårade. Han flämtar till och slår lätt panikartat upp ögonen.

"Det är bara du" Ja, bara jag! "vad händer?" Han kollar sig förvirrat omkring.

"Bara jag, fick väcka dig och nu måste bara jag och du skynda på Felix för vi kommer att bli sena och det kommer inte Daff att gilla" Ogge pausar musiken och skyndar upp från sängen. Han kutar fram till dörren och börjar banka på den.

"Felix, nu skyndar du dig och kommer ut" Fräser han medan han rycker några gånger i handtaget. "Jaja, don't kill me" Hörs Felix svar. Ogge kutar fram till sin väska för att dra fram en Snapback. Han muttrar irriterat.

"Men om du så ogärna vill komma sent, gå i förväg" Föreslår jag och börjar plocka fram kläder åt Felix. "Nej, varför skulle jag lämna di-er, jag menar er här?" Jag ruskar oförstående på huvudet. "Jag fattar inte Ogge, varför blir du då så stressad över att vi kommer komma försent?" Jag granskar honom ingående. Han skruvar obekvämt på sig.

"Eftersom..." Felix öppnar dörren till badrummet och Ogge avbryter sig tvärt. Jag ser snopet på honom. "Vad höll ni på med då?" Felix kollar mellan oss med rynkad panna.

"Jag har ingen aning" Mumlar jag och vänder bort blicken. Fortfarande kan jag känna Felix brännande blick i sidan. Jag känner obehaget komma krypande. Varför beter sig Ogge så här konstigt? Jag sätter mig på sängkanten med en tyst suck. Fortfarande känner jag skuld över det jag och Felix gjorde. Tänk så tog Ogge illa upp.

"Vad skulle du säga?" Jag kollar upp mot honom. Han flackar nervöst runt med blicken. Jag ser att han tvekar. Han tar ett tveksamt steg fram emot mig. Så öppnar han munnen. Det är nu han säger det, nu han berättar vad han aldrig hann säga innan. Han stänger munnen. Besviket ser jag på honom. "Snälla Ogge, du vet att du alltid kan prata med mig" Jag reser mig upp från min plats på sängen. Ogge nickar och så säger han...

———

Ooo, Cliff hanga!!!
Är det bara jag som typ dampar ihjäl när man på viktiga lappar som till exempel idag: Jag står och läser på en lapp hur man gör liv och lugnräddning. Men texten är inkorrekt, den som skrivit har gjort bara två utropstecken och bara två punkter, inte tre inte en utan två! Hahahaha, welcome to my problems, so allvarliga. Every one just, suck, stön pust. Hahahahaha. Aja, röst, kommentera, läs och dela bros, I need stöd. 

Let's ta boken till 400 läsare, jag har börjat få en riktig bra idé här som jag inte tänker avslöja... (notera tre punkter, inte två) Nu kör vi, I need stöd.

Btw, glad valborg eller vad man nu säger och till imorgon ifall jag glömmer, glad första maj, om man nu säger så (igen)
Aja, hejdu and se ya ;)