Kapitel 30

52 2 0
                                    

Tillägnad käraste Anja, du är bäst♥

Repris: Det dröjde inte länge innan jag satt i bilen på väg mot baren, det enda som hade behövts var en diskussion om ifall jag vara kapabel till att köra när hade druckit en halv öl. Paul hävdade att jag skulle ha någon som skjutsade mig, men jag vann till sist och fick sätta mig i bilen med Pauls tillåtelse. Snabbt körde jag ut på vägen och passade på att tacka gud för att det inte var en lång bilresa till klubben hon hade hållit till på förra gången. Den här gången skulle bli en repris av den förra, förutom att jag skulle ge henne det hon ville, en oemotståndlig Harry.

    Jag pressade mig igenom de stora folkmassorna och mitt humör blev allt sämre och sämre ju längre in i rummet jag kom. Var Steffie ens här? Tänk om hon inte var här? Vad skulle jag göra då, fanns det någon annanstans hon kunde befinna sig? Eller såklart hon var någon annanstans om hon inte var här, men frågan var mer om jag skulle kunna komma på var.
Precis när jag trodde att hoppet var ute fick jag syn på en blond smal tjej som flängde runt med ett flertal blickar på sig. En kille stod mittemot henne, däremot kunde jag redan härifrån se att det inte skulle vara något problem att komma och störa. Så jag skyndade mig fram till Steffie och försäkrades om att det verkligen var hon när jag stod tillräckligt nära för att känna hennes söta parfym.
Bakifrån slingrade jag mina armar kring hennes midja, än en gång, och ställde mig så nära att hennes rygga trycktes mot min spända bröstkorg. Genast hängde jag på i hennes överdrivna höftrörelser, vilket fick henne att trycka sig ännu närmre mig och även luta huvudet bakåt mot min axel.
"Vilken badgirl, smiter ut för... vad är det? Fjärde gången?" undrade jag och när hon insåg varför hon kände igen rösten ryckte hon till och försökte direkt gå framåt för att komma undan min närhet.
"Släpp mig!" fräste hon irriterat och försökte slå bort mina armar som var virade tight kring midjan.
"Aldrig. Kom igen, vi ska hem" försökte jag men hon fortsatte oavbrutet att slå på mig så gott hon kom åt. Utan att hon var beredd på det snurrade jag runt henne så att vi istället hamnade mittemot varandra med ansiktet mot den andre bara några enstaka centimeter ifrån varandra.
"Släpp mig eller så skriker jag" hotade hon trotsigt och det såg ut som att hon var på väg att lägga armarna över bröstet, men det gick inte eftersom vi stod alldeles för nära varandra.
"Så varför får han dansa med dig men inte jag?" Jag hade lutat mig nära hennes öra och viskade meningen lågt i en raspig ton. Hon drog efter andan av det oväntade draget och hennes läppar kneps ihop i en bister min.
"Visa mig vad du kan då, Mr Styles." Hennes läppar lämnade den sura minen och övergick till att flina brett.
"Så vi har kommit till att vi kallar varandra för efternamn?" Mina ögonbryn höjdes upp i förvåning samtidigt som ena armen kröp uppför hennes rygg och placerade sig på skulderbladen. Det resulterade i att de vilade på bar hud, för hennes klänning var rejält urringad baktill och varken hon eller jag hade räknat med den beröringen. "Jag föredrar babe" viskade jag innan mina läppar pressade sig mot hennes hals och åter igen drog hon efter andan.
"Harry, du är så tråkig. Du kan verkligen inte det här" suckade hon uttråkat, men hennes reaktioner på det jag gjorde tydde på något helt annat än vad hon påstod.
"Aha, så du gillar inte det här?" Jag lät mina läppar glida ner längs hennes hals samtidigt som den understa handen gled ner från svanken till hennes rumpa.
"Nej, skulle jag det?" Hon såg på mig med ett nöjt leende, såklart var hon belåten över att hon kunde spela oberörd.
"Ifall du följer med hem kan jag visa dig vad jag kan" flinade jag, direkt överlycklig över den briljanta idén. "Och tro mig, du kommer skrika mitt namn och be om mer" tillade jag i den låga tonen igen. Den här gången verkade jag få henne på kroken, för hon spärrade intresserat upp ögonen och nickade fundersamt.
"Är du säker? Jag skulle allt vilja se det" skrattade hon torrt och jag behöll mitt självsäkra flin.
"Tro mig, det kommer du" svarade jag stensäkert.
Den här konversationen hade fått Steffie på kroken, då alkoholen förvandlade henne till en k*t tjej med humörsvängningar som var värre än en tjej under sin vecka. Därför var det enkelt att släpa med mig henne tillbaka till min bil, för hon försökte gång på gång kyssa mig någonstans eller så kom hon med någon flirtig replik som jag ignorerade så gott jag kunde. Det värsta med allt det här var att hon fortfarande kunde vara flirtig och charmig när hon var alldeles borta av alkoholen, och den där charmen och den flirtiga sidan fick mig att bli tänd på henne. Det var såklart inte planen. Planen var att hon skulle vara tänd på mig, jag skulle köra henne hem och bara invänta den stora baksmällan hon skulle ha imorgon. Men ifall hon var tänd på mig och jag tänd på henne skulle det här sluta på ett helt annat sätt, på ett sätt det inte borde sluta eftersom jag var hennes barnvakt.
"Kom igen Steffie, hoppa in i bilen" manade jag när jag hade öppnat bildörren åt henne och motvilligt klev hon in i bilen efter att ha fått en puff på ryggen. Muttrandes tog hon på sig bältet i order från mig och jag körde hem så snabbt jag kunde med bara hastighetsskyltar som bromsade upp mig.
"Hur kunde du bli så full på bara en timme?" frågade jag häpet och skakade uppgivet på huvudet. "Jag trodde inte du direkt brukade halsa i dig dricka" påpekade jag. Steffie verkade inte ha lust att svara utan längs vägen var det jag som pratade och hon som gav mig intresserade och ivriga blickar.
"Framme!" utbröt jag lättat då bilen stannade till i garaget och Steffie hoppade snabbt ut från bilen. Med en arm kring hennes midja stötte jag upp henne då vi tillsammans gick in i huset och började gå upp till hennes rum.
"Jag kan ta över nu" erbjöd sig Diana genast när vi klev ut från hallen, men jag skakade bara på huvudet.
"Det går inte, Harry har lovat att ligga med mig" svarade Steffie med dimmig blick och hade ett alldeles för milt leende för att kunna vara medveten om vad hon sa.
"Ja, precis" nickade jag med ett överdrivet brett leende, som tydde på att jag inte alls menade det. "Det är lugnt, jag fixar det. Gå och lägg dig om du vill, jag sover med Steffie. Hon lär väl inte smita ut en till gång ikväll i alla fall" skrattade jag kort och följde sen med Steffie upp på övervåningen och svängde in på hennes rum.
"Så, ska vi köra igång?" frågade Steffie med en gång och jag skrattade igen åt hennes ivrighet.
"Nej Steffie, du ska sova. Vi får ta det en annan dag" log jag vänligt åt henne.
"Bara om du sover här med mig" svarade hon hastigt och jag blev glad över att hon gick med på det så snabbt, därför klämde jag ur mig ett "visst". "Bra!" Hon slog ut med handen mot sängen som för en gest att jag kunde lägga mig på hennes säng och medan jag lade mig ytterst på täcket så vände hon sig mot sin enorma garderob för att byta om. Hennes pyjamas förvånade mig däremot. Den bestod av endast underkläder.
"Är det något problem?" Jag försökte att inte fastna med blicken på hennes svarta spetsbehå, eller snarare det som doldes under den, men verkade inte lyckas så bra för hon skrattade mjukt. "Det är okej att kolla" sa hon och satte upp handen på höften medan hon böjde lite på ena benet, i en pose. "Du kanske vill ha en hel catwalk här?" Jag skrattade åt hennes vilja till att visa upp sig innan jag himlade med ögonen och sen flyttade in längre in på sängen så att jag kunde hålla upp ena sidan av täcket.
"Kom och lägg dig Steffie" småskrattade jag och hon gick med vickande höfter fram till sängen och kröp ner under täcket jag höll upp.
"Lägg dig under täcket du också" bad hon lent. Jag suckade när jag också lade mig under täcket istället för på det och genast skulle Steffie flytta sig ännu närmre mig så att hon pressade sin behåbeklädda byst mot sidan av mig. Okej, jag var tänd på henne. Jag var så jävla tänd på henne att jag knöt nävarna för att inte göra något jag skulle ångra senare.
Det var då jag kände hur hon inte bara nöjde sig vid att pressa sig mot mig, utan även envisades med att glida upp på mig och sätta sig gränsle över mig. Sen lutade hon sig så nära mig att hennes behå nuddade vid min bröstkorg samtidigt som hon pressade sina mjuka läppar mot början av min hals. Hennes silkeslena läppar fortsatte nerför hela halsen och som avslutning bestämde hon sig för att nafsa till försiktigt. Jävlar.
"Steffie, det är meningen att du ska sova" sa jag trött, jag gjorde allt för att inte verka alltför upphetsad över hennes initiativ, som jag uppskattade mer än jag borde.
"Jag är inte klar på långa vägar" mumlade hon mot min hud och som för att visa vad hon menade trevade sig hennes händer innanför min vita t-shirt. De varma fingertopparna strök omkring över min vältränade mage, men jag tog upp mina händer för att fösa bort hennes. Istället för att flytta undan händerna helt så valde hon att stanna de vid min tröjkant och försiktigt började hon dra upp den längs min överkropp.
"Steffie, nej" sa jag bestämt och såg henne in i ögonen för att hon skulle förstå att jag var allvarlig. Jag måste bara påpeka, har ni förstått vilken självbehärskning jag har? Jag borde vinna en Oscar för det.
"Ta bara av dig tröjan så är jag nöjd." Hon tittade på mig med en bedjande blick och hennes händer drog långsamt upp min tröja lite mer för varje sekund jag funderade.
"Låter du mig sova sen?" undrade jag och genast nickade hon energiskt. "Kör till" muttrade jag motvilligt och satte mig upp så att jag stödde mig på armbågarna. Steffie hade vikt upp tröjan till revbenen, vilket innebar att hela min mage redan blottades och den spändes extra mycket i den här positionen.
"Shit, snacka om snygg mage" berömde Steffie chockat med ögon uppspärrade och blicken på min mage som nu visade upp ett tydligt six-pack.
"Backa lite så att jag kan ta av mig tröjan" sa jag och när hon gjorde som hade bett så hävde jag mig upp så att jag nu sittandes drog av mig tröjan. "Nöjd?"
"Väldigt" flinade hon belåtet och lade sig ner över mig så att vi båda tyngdes ner i sängen igen. "Harry... kan vi inte fortsätta? Snälla, du ska bara veta hur galet sexig du är just nu" bad hon desperat och lät sina fingrar glida ner över min mage igen, vilket orsakade ett pirr som spred sig genom hela min kropp.
"Vi väntar tills imorgon och får se om du tycker samma sak då" bestämde jag och skrattade lätt åt hennes besvikna min. Jag visste att hon inte skulle vara det minsta tänd på mig imorgon, utan sitt vanliga griniga jag. Det svåra var att veta ifall jag skulle vara lika tänd på henne, som jag var just nu.
"Okej då" muttrade hon vresigt, men det verkade gå över för hennes ton var mycket gladare när hon sa "god natt".
"God natt" mumlade jag också och kysste henne ömt på pannan innan hon gled av mig lite, så att hon bara hälften av hennes kropp låg ovanpå mig. "Babe" tillade jag retsamt.
"God natt Mr. Styles" sa hon på samma sätt, vilket fick mig att skratta, något jag hade gjort väldigt mycket den här kvällen.
Det dröjde inte länge innan jag hörde Steffies lugna andetag och strax därefter förlorades jag också in i drömriket.    

Note: Ej redigerad


Hai finito le parti pubblicate.

⏰ Ultimo aggiornamento: Oct 02, 2015 ⏰

Aggiungi questa storia alla tua Biblioteca per ricevere una notifica quando verrà pubblicata la prossima parte!

Your reason to be (Svenska)Dove le storie prendono vita. Scoprilo ora