Nörd på heltid, eller?

0.1 - Prolog

Jag heter Lexi och är 17 år gammal. Jag har brunt, medellångt hår som oftast är ganska trasligt. Orkar inte riktigt bry mig om det. Jag har gröna, djupa ögon och ganska skarpa drag i ansikter. Jag hatar smink (har inget heller), och på grund av mina ansiktsdrag så behövs det inte enligt mig. Jag gillar svart och tycker om stilen grunge. Jag bor ehh... en.. bit här ifrån. Jag går fortfarande i skolan, exakt i andra året på gymnasiet faktiskt. När jag var liten så ehh..., min bakrund var...helt...okej. Om man säger så. Iallafall så har jag inga vänner och framförallt ingen pojkvän. Jag pluggar för min framtid, för att jag vill komma långt. Inte för att det skulle hjälpa, men försöka kan man alltid göra. Däremot finns hinder påvägen. Några speciella personer som gillar att trycka ner på folk som de tycker ser annorlunda ut eller gör "icke coola saker" typ pluggar, som jag. Jag är tydligen en nörd enligt dem. Jag kan inte själv säga att jag är en nörd eller ser ut som en nörd. Om vi ska blanda in fördomar i detta så kan jag tillägga att jag har varken glasögon, tandställning eller något liknande. Ibland har jag attityd och ärligt talat är jag lite mystisk om jag får säga det själv. Ingen vet var jag bor och ingen vet hur jag kom till skolan och ingen vet min bakgrund. Inte ens jag kan hela min bakrund. I skolan så försöker jag att vara osynlig, inte märkas på rasterna och definitivt inte på lektionerna. Det är ungefär min vardag. Sedan så finns det ju också ett liv utanför skolan också men de....

"Flytta på dig nörd." Hör jag en kille skrika på mig.

Jag avbryts i mina tankar och förklaringar till er och faller istället ner på marken med en hård duns. Jag reser mig snabbt upp, men det skulle jag inte ha gjort för att direkt efter det så kommer det ett hårt slag i magen och jag faller ner en gång till mot golvet och slår i huvudet. Flera fniss och skratt hörs i korridoren men jag skiter i dem just nu. Jag samlar ihop mina papper och böcker som flugit iväg när jag föll och ger personen som slog mig en mördande blick. Jag ser att det är en kille från Justins gäng som står över mig och flinar så att hans äckliga ansikte lyser. Jag reser mig upp och ger honom en sista blick.

"Sluta flina och stäng munnen, din andedräkt stinker" säger jag bara och går min väg med världens huvudvärk, blåmärken och magsäcken uppe i halsen efter slaget.

Jag hör hur han flämtar till och drar upp handen mot munnen men efter ett tag kommer det elaka flinet tillbaka och han går vidare genom korridoren. Jag pustar ut av lättnad för att han inte fortsatte att slå mig. Jag går och sätter mig vid en bänk i ett hörn av skolan och börjar bläddra i min bok och mina papper. Denna gången hade jag tur, det brukar bli mycket värre, fler slag och fler sparkar när självaste Justin är med. Fan Lexi, sluta tänk och börja plugga nu.

Det ringer in till lektion ca 30 minuter efter och jag börjar gå bort mot salen där vi ska ha matte. Jag sätter mig längst bak i hörnet och undviker ögonkontakt med alla personer som kommer in genom klassrums dörren, även alla andra "nördar." Justin går tyvärr i just min klass. Han är ett år äldre än alla för han behövde gå om andra året på grund av hans urusla hjärnkapacitet. Han är rätt dum i huvudet med andra ord.

"Okej, jag vill att alla slår upp sidan 56 i boken och så ska jag börja ha en genomgång om vad vi ska börja med." Säger vår lärare.

Jag är redan på sida 147 och viste redan allt hon snackade om. Istället satt jag och kollade ut genom fönstret på min vänstra sida och lägger märke till att det inte är en jävel på skolgården. Det var början på vår och det mesta av snön är borta. Efter sommarlovet börjar höstterminen! Vilket betyder att jag ska börja i 3:an! Helt sjukt!

Jag avbryts igen i mitt tänkande av pappers kastande killar som flinar elakt mot mig. Inget stod på lapparna men deras avsikt var nog bara att vara skithögar, enligt mig. De sitter i mitten raden längs bak och det är bara 1 meter mellan bänkarna så det blir ännu enklare för dem att träffa mig i ansiktet. Skit också! Nu ska man behöva stå ut med dem i en hel lektion också.
~~~
Äntligen så är skoldagen slut och efter massa slag i magen, träffad i ansiktet av papper, mat i håret och några som satt krokben för mig så går jag hemåt.